Slår tjurfällan igen nu?

Som de flesta vet är det inte ovanligt att en större nedgång på börsen följs av flera tillfälliga uppgångar. Det förklaras väl framförallt av att det vid något tillfälle är så att optimisterna tar överhanden och hoppas att vändningen snart skall vara här. Tjurar brukar man beteckna optimister som tror på uppgång (kanske för att det står en stor tjur utanför Wall Street) medan de som tror på nedgång brukar liknas vid björnar. Lite populistiskt kan man således kalla en avbruten nedgång, som visar sig högst tillfällig, för “tjurfälla”.

Jag har många gånger på sistone skrivit att jag tycker att återhämtningen gått lite väl snabbt. Jag menar då inte att det stigit för mycket på kort tid, att kurvan varit för brant uppåt, utan att det ligger lite för tidigt på tidsaxeln. Det kvarstår så otroligt många problem att lösas att det har känt onaturligt att uppgången skulle vara här redan. Å andra sidan måste man ha klart för sig att börsen alltid kommer att vara den marknadsplats som vänder före alla andra.

Problemen i Italien har varit extrema och den politiska situationen i hela sydeuropa börjar likna den som en gång gav upphov till uttrycket “Polsk Riksdag”. Dvs absolut ingen ordning. Börserna har återhämtat sig på grund av att man  bytt regeringsmän, men det är ju inte enbart där problemet suttit. Problemet är ju att länderna dras med extremt låg tillväxt samtidigt som underskotten i de statliga finanserna ständigt ökar. Hur ska man då betala av på lånen, eller åtminstone komma i balans?

Fortfarande har inte några som helst konkreta åtgärder tagits för att stävja problemet. Det enda som finns är en plan till en plan, som ZeroHedge så insiktsfullt uttrycker det.

Det talas ideligen om EFSF, men där finns inte mycket pengar. Via förträffliga ZeroHedge kunde vi häromdagen läsa om hur EFSF är tänkt att byggas upp: nämligen genom att länder som Spanien och Italien är med och bidrar till dess buffert. Men kom igen? Vem har kommit på denna briljanta plan som säger att länder som behöver ekonomisk hjälp först ska skicka in stora summor i en gemensam räddningsfond? Och än mer relevant: hur kan börsen stiga på beskedet? Fortfarande har inte ett enda land eller stor bank drabbats speciellt hårt av de planerade nedskrivningarna i Grekland, och det är ju som bekant ett av de mindre problemen. Italien och Spanien betalar nu lika höga räntor som Grekland gjorde när problemen uppdagades, och värre tycks det bli för varje dag.

Jag hoppas jag hade rätt när jag häromdagen siade om att vi kanske slipper se de värsta “krascherna” igen, men en nedgång, om än något utdragen, kan ju knappast uteslutas.

Jag kikar, min vana trogen, lite extra noga på Swedbank och Volvo. Den senaste tiden kan man säga att Swedbank varit en betydligt starkare aktie att hålla i än Volvo. Den har inte bara rasat mindre, utan även återhämtat sig betydligt bättre och snabbare. Fortfarande betalas Swedbank till över 85 kr medan Volvo är nere på 75 kr. Medan intjäningen för Swedbank är ganska stabil, åtminstone på de lokala marknaderna (Sverige) så finns orosmoln av helt annan karaktär för Volvo. Blir det en global kreditstrypning så kommer orderingången att få sig en rejäl törn. Därav ganska logiskt att Volvo också tar mest stryk och säkert kommer fortsätta göra så sålänge ränteläget i sydeuropa fortsätter att eskalera.

Den som köper på sig aktier i utspridda skurar får kanske tillfälle att köpa mer aktier riktigt billigt snart igen.

Naken blankning förbjuds i EU

I dag kom beskedet att EU kommer att förbjuda naken blankning, dvs att man säljer aktier man varken äger eller har lånat. Naken blankning innebär alltså att man spekulerar i nedgång. Detta får som följdkonsekvens att man inte kommer att kunna spekulera i CDSer (en försäkring mot att ett visst land ställer in sina betalningar) om man inte själv sitter på lånen.

Jag har skrivit om spekulationen i CDSer tidigare och jämställt det med att tredje part ger sig in i en lek han inte har något som helst att göra med. T.ex. är en fullt realistiskt scenario att du som bostadsägare också har en försäkring på din bostad. Plötsligt börjar alla dina grannar spekulera i att ditt hus kommer att brinna ner. Inte nog med denna obehagliga känsla för dig som bor i huset, utan nu börjar försäkringsbolaget undra vad de missat i sin bedömning av din premie och väljer att höja premien för dig som bor i huset. För dig som bor i huset kan premien komma att bli så hög att du rent av måste “ställa in betalningen” (sälja och flytta, om nu någon vill flytta in i ett hus som många tror ska brinna ner). Och vad som är än kusligare, alla dina grannar blir stormrika om ditt hus faktiskt brinner ner… Hur kul skulle det vara att bo i det huset med denna vetskap? Ungefär som att bo i Grekland skulle jag tro.

Jag välkomnar alltså beskedet om förbud mot naken blankning. Dock skall man inte förväxla detta med att man kommer att förhindra negångar på börsen, men det kan säkert vara så att volatiliteten minskar.

De som inte håller med hävdar oftast att naken blankning, och vanlig blankning också för den delen, endast ser till att marknadspriset infrias snabbare. Må så vara, men jag tycker det rör sig snabbt nog på börsen som det och jag tycker inte det behöver gå så mycket snabbare.

Fortfarande makronyheter som styr börsen

Det råder väntans tider på den dag då bolagen åter värderas utifrån sina egna fundamentala framtidsutsikter. Redan nu har många bolags aktiekurser nästan halverats och i mina ögon finns det inte mycket som talar för att vi ser någon snar vändning på börsen. Jag tror i och för sig inte att vi ska “krascha” så hemskt mycket heller, men nog kommer vi stampa ett tag och det kan gott vara läge att ta korta vinster för den som är riskvillig.

Den senaste tiden har det kommit massor av positiva nyheter (!!??) från både Grekland och Italien, eller? Marknaden har ju tyckt det eftersom man värderat upp börsen i alla fall. Tyvärr tror jag att det är för tidigt, och jag säger “tror” eftersom jag inte är bättre än någon annan spåman på att sia om börsens framtid. Men ser man till fakta så har inte mycket förändrats. Många löften har givits, många planer har presenterats, men inget har genomförts. Jag tror inte ens att neddragningarna i Grekland har satt i gång på allvar ännu. Ännu är det bara planer… Jag har i alla fall inte sett några konkreta utförsäljningar av statliga egendomar etc… Likaså är det med Italien. Mycket snack men inga handlingar. Stödfonden, förlåt, den utökade hävstångsfonden på över 1000 miljarder euro ligger fortfarande på ritbordet, vad jag vet. Inte en krona har väl betalats in av något land ännu… Då skall man också ha i åtanke vilken enorm kraftansamling det var att få in dagens 450 miljarder euro till att börja med. Nu ska ytterligare 600 miljarder hostas fram. Och, det mest intressanta, åtminstone för mig: Det är inte mycket av de totala förlusterna som ens har vädrat morgonluft ännu. Några banker, några av de värst drabbade får man förmoda, har börjat skriva ner värdet på lite grekiska statspapper. Dock är nedskrivningarna högst beskedliga. Det säger jag utan att veta pippa skit om bankernas resultat i detalj eller balansomslutningar, utan enbart för att jag vet att de två bankerna jag pratar om fortfarande visade vinst i Q3. När skuldavskrivningen sker “på riktigt” kan nog dessa banker drömma om positiva resultat. Alltså har vi en bra bit kvar och jag hävdar åter att det är när dessa förluster börjar flyta upp till ytan som den verkliga vidden av förlusternas storlekar och konsekvenser kan bedömas.

Som vanligt lär dock aktiemarknaden reagera 6-12 månader i förväg. Framförallt på grund av lycksökar och optimister. Så om man redan nu tror att det mesta kan vara löst om 6-12 månader så bör man kanske köpa aktier, något jag också förespråkar, men att man då köper i mindre poster. Billigt kan ju alltid bli billigare.

Jag ser själv fram emot att börsen ska bli mer stabil och att det åter skall löna sig att kika lite närmare på specifika bolag. Än så länge ger krisens natur att man i princip kan köpa de aktier som fallit mest. Så är oftast fallet i breda börsnedgångar som ju styrs av makrospecifika händelser snarare än bolagsspecifika. Det gör att jag fortfarande inte ändrat uppfattning om vare sig Volvo eller Swedbank, eller Boliden för den delen. Även SSAB börjar bli ett intressant bolag att hålla ögonen på. För den som är intresserad av SSAB kan jag rekommendera Lundaluppens senaste analys. Den hittar ni här.

SBS – Skit Bakom Spakarna

Ber mina läsare om ursäkt för att detta blivit en “klagande” blogg i de senaste inlägget. Dock, efter att ha kastat mycket skit på Apple får jag också ge dem utrymme när det visar sig att jag, på grund av inkompetens, kanske varit något hård mot dem.

Den som varit snabb och läst mitt svar till “Agnes” i föregående inlägg inser att mitt problem med min nya iPhone 4S för tillfället är löst. Vad som är än bättre är att jag får krypa till korset och ge dem rätt i att allt pekar mot att det är en mjuvarubugg som är problemet. Jag säger “än bättre” eftersom detta innebär att jag kanske kan behålla min telefon i väntan på en mjukvaruppdatering istället för att behöva bli av med den igen. Jag uppskattar trots allt Siri väldigt mycket redan… På bilderna ser ni några av skälen :o)

Det sades länge att det är “tids-zons-sökningen” som var boven. En tjänst som kontinuerligt ligger och snurrar och dränerar batteriet. Några, liksom undertecknad, fick dessutom en extremt varm telefon på köpet. Jag stängde ju av denna automatiska tidszonshantering, men det visade sig att jag slagit av på fel ställe, eller fel funktion. Läs mitt svar till Agnes om du har samma problem som jag…

Numer fungerar batteritiden fullt tillfredsställande och jag kan prata i telefonen länge utan att värmen blir speciellt jobbig. Däremot kan jag inte slå på denna “platstjänst” utan att problemet kommer tillbaka. Fint så. Nu kan jag i alla fall bruka min telefon och alla dess roliga tjänster i väntan på att problemet löses eller att jag får en ny telefon.

iPhone 4S – i det närmaste obrukbar

Det faktum att min telefon har sanslöst dålig batteritid tycker jag skadar Apples varumärke ganska mycket. Jag är en av deras absolut trognaste kunder med en lång lista av Apple-prylar hemma. Tyvärr verkar Apple brottas med en hel del missar på sistone vilket jag tror skadar deras varumärke en aning. Kanske inte mycket, men det har i alla fall bidragit till att bolaget inte har ett lika fläckfritt rykte i mina ögon, och då är jag som sagt en av deras absolut trognaste kunder.

För det första skapade bolaget en del bad-will genom att inte tillåta tethering på sin 3G- och 3GS-telefon när iPad var ny. Detta var förstås ett försäljningstrick då man ville sälja flera olika modeller av iPad. Givet att alla andra tillverkare, inklusive HTC, Samsung etc tillät detta kunde man förstås ha bytt ut sin telefon och behållt iPad. Detta tror jag Apple insåg och kände sig tvugna att till slut släppa denna möjlighet. Jag tror inte det var helt frivilligt. Märkligt nog kan man bara köra tethering om man har 3G-uppkoppling. Att telefonen sitter på Wifi betyder alltså inte att tethering är möjligt.

För det andra brottades iPhone 4 med massor av antennproblem när den introducerades i USA. Förmodligen märktes det mer i USA då deras frekvensband gör att signalstyrkan kraftigt försämrades relativt t.ex. Europa. För mig var det inget stort problem även om jag har undrat om inte vissa nedkopplingar av samtal som jag råkar ut för beror på just detta. För de som bodde i USA fanns snart en bumper som skulle rätta til problemet. Men vem sjutton vill sätta en bumper på sin telefon vars design man just betalt 5000-7000 kr för? Uppenbarligen ganska många med tanke på hur många skal som säljs till iphone, men jag är inte en av dem. Och hade inte min telefon fungerat bra utan bumper, såpass att jag var nöjd, hade jag varit en extremt frustrerad kund.

Det tredje som hänt nyligen är att uppdateringen av Lion gjorde att många gamla program slutade att fungera. Detta var inget som Apple gick ut med, utan kom som en chock för t.ex. undertecknad i och med att iTunes-biblioteket inte gick att tillgå från 3-parts-program. Mycket konstigt i mina ögon att en så enkel operation ställdes på tvären i och med Lion-uppdateringen. Dessutom tog det Apple över 4v att rätta till problemet för mina program. Även om detta i sig kan bero på omständigheter och kanske inte ens drabbade speciellt många så har det fått mig att tänka till vad gäller deras uppdateringar. Jag kommer inte att uppgradera till nästa OS-version så fort uppdateringen kommer, den saken är klar.

För det fjärde har vi då batteriproblemet i nya iPhone 4S. Även om Apple själva använder “small number” som beteckning på det antal användare som stött på problemet så vittnar en snabb sökning på nätet om raka motsatsen. Antalet användare som har en nästintill obrukbar telefon svämmar över. Dessutom är det extremt många som klagar över värmeutvecklingen. Kanske hänger dessa två ihop då pågående processer lär dränera både batteriet och skapa värme. I vilket fall finner jag det omöjligt att använda telefonen.

I dag är jag inne på min andra full-laddning, batteriet är nu nere på 50% och jag är klockan 16:20 tveksam till om den kommer att hålla fram tills jag går och lägger mig. Dessutom kan jag inte prata i telefonen mer än ca 2 minuter innan örat är så varmt att jag blir orolig (och jag är inte en orolig person). När man sedan lägger ner telefonen i fickan känner man hur låren värms upp (ej överdrift).

För det femte släppte Apple i dag en mjukvaruppdatering, iOS 5.0.1 som sägs råda bot på den dåliga batteritiden. För undertecknad har det inte gjort skvatt skillnad, och detta vet jag då jag har laddat telefonen fullt efter uppdateringen och inte ser minsta skillnad på vare sig batteritid eller värmeutveckling. Att säga att man släpper mjukvara som skall åtgärda ett problem utan att det faktiskt tycks åtgärda problemet skapar bad-will och får en tekniknörd som undertecknad att fråga sig om de verkligen har någon koll på just detta problem borta i Cupertino.

Jag är inte imponerad över Apples senaste produkter i den mån att de skapat något “effortless”. Däremot gillar jag definitivt Siri (vilket för övrigt är den enda stora skillnaden mellan iPhone 4 och 4S).

Ironiskt nog, när jag lobbade för iPhone 4S inför lanseringen, belyste jag det faktum att den utökade batteritiden i iPhone 4S jämfört med föregångaren, allena var ett mycket gott skäl till att köpa den nya telefonen. Återstår att se hur det blir med den saken.

Känns bra att jag i alla fall ringde in mitt problem till Apple på momangen och klagade, samt såg till att mitt klagomål noterades. De har ju lovat att se till att jag blir glad och nöjd till slut, på ett eller annat sätt, och det tvivlar jag inte på.

iPhone 4S – mjukvarubugg orsakar extremt kort batteritid

Det har varit mycket hausse över denna telefon som jag numer är ägare till. Tyvärr är min batteritid så kass att jag börjar undra vad Apple håller på med. Det är extremt olikt en Apple-produkt att vara så problemfylld som just denna telefonmodell, och att döma av kommentarerna på nätet så är jag knappast ensam om bekymret.

Det sägs att det hela är ett mjukvaruproblem som kommer att åtgärdas inom 2-3 veckor. Efter att ha pratat med Viktor Lindh på Apples support i dag kan jag meddela att det som gäller, om problemet inte löser sig, är att Apple kommer att ta fram en “ny modell” och då ersätta alla som redan köpt en iPhone 4s.

Man får väl, för Apples skull, hoppas att det nu är ett mjukvaruproblem det rör sig om. Annars lär det bli dyrt med tanke på hur många miljoner telefoner som redan har sålts.

Känns som om testet kommer NU

Det har varit lite lugnare ett par dagar på världens börser. Dock har det stormat upp igen de senaste dagarna. Anledningarna är många, men en av de större är att räntorna på italienska statspapper har nått en bra bit över 7%, som sägs vara en sorts gräns för vad Italien skalll klara på egen hand.

I princip betyder det att allt överskott som Italien kan generera endast kommer gå till att betala räntor, knappast några amorteringar. I längden är det förstås inte hållbart. Faktum är att de planerad italienska besparingarna helt äts upp av de ökade räntekostnaderna.

Säga vad man vill om Berlusconi, men faktum är att han nog är ett så gott alternativ som någon annan. Risken finns att efterträdaren kommer från Lega Nord som ju är ett parti som inte ens ville höja pensionsåldern. Dessutom visar Cornucopia i dag på hur instabil den politiska situationen i Italien varit i senare modern tid där ingen premiärminister i princip suttit mer än 2 år i stöten. Vissa har knappt suttit ett helt år. Så, nej, inget talar för att det skulle bli en större politisk stabilitet i Italien bara för att Berlusconi avgår.

Samtidigt som den politiska agendan varit fullproppad har de första förlusterna, eller nedskrivningarna, av grekiska statspapper börjat synas i kvartalsrapporter. Bland annat börjar tyska och italienska banker skriva ner värdet på sina tillgångar i grekiska statspapper. Jag hade först tänkt att skriva hur mycket de olika bankerna har skrivit ner, men insåg att det knappast vore meningsfullt då jag själv har svårt att förstå relevansen i siffrorna. Skriver en bank ner tillgångar med 1 miljard euro så betyder det vaddå? Ja, ni förstår, det är den stora bilden som räknas.

Den stora bilden innefattar Italien med en statsskuld på ca 1900 miljarder euro, vilket dels är 5ggr mer än den i Grekland och nästan dubbelt så stor som hela den planerade “utökade” EFSF-fonden på 1000 miljarder euro. Till detta kan läggas att de planerade 1000 miljarderna euro bara ligger som fiktiva siffror på ett ritbord. Inte en krona har i dagsläget skjutits till. Dessutom har vissa länder, t.ex. Kanada, explicit uttryckt att Europas problem är Europas problem och att de inte ser något skäl till att stötta kontinenten genom att t.ex. skjuta till mer medel till IMF i syfte att stimulera europa med ännu fler IMF-lån.

Förutom allt detta ser det nu ut som om orderingången viker ganska kraftigt, inte minst i både Sverige och Tyskland som ju tuffat på väldigt bra. Så gott som samtliga storbolag inom verkstadssektorn på LargeCap har annonserat att man står med båda fötterna beredda på bromspedalen. Recession är minst sagt ett reellt hot.

Givet allt elände är det ändå inte nödvändigtvis säkert att vi bryter igenom tidigare botten på börsen, men helt klart bör vara att den som fick 98:30 kr för sina Swedbankaktier för någon dryg vecka sedan (vilket jag tyckte var anmärkningsvärt bra betalt) gjorde en jäkligt bra affär.

Jag tror mycket av negången denna gång beror på de ökande italienska räntorna. Men de ökade räntorna beror också på att det säljs enorma mängder italienska statspapper just nu. Både banker och förvaltare har goda skäl att dumpa dessa då det snyggar till balansräkningarna. Därav min lilla optimism om att nedgången inte behöver krossa forna bottnar.

Å andra sidan har jag hela tiden hävdat att börsen återhämtat sig lite väl snabbt. Mitt i särklass största argument för detta är att vi fortfarande inte har sett en bråkdel av de potentiella förlusterna realiserade (givet att man enats om att ge grekland “minst” 50% skuldavskrivning). Några futtiga miljarder euro för några av världens största banker förändrar inte detta. Lägg därtill att det kan bli högst aktuellt att ge även Italien lite lättnad…

Jag är förvånad över att några av de tyska och italienska bankerna fortfarande vågade visa vinster och inte skrev ner ännu större värden. Det bör betyda att vi fortfarande bara skrapar med smörkniv på ytan av ett isberg och inte ens har börjat gå loss med ishackan. Vågar man ens fundera på hur det ser ut när bulldozern kommer fram? Försök sen att sätta detta i relation till bolagens värderingar och svara på frågan om bolagen är rimligt värderade eller ej i dagsläget? Knappast lätt!

Jag har i alla fall ingen aning. På några års sikt borde det vara ganska billigt, kan man tycka. Mitt riktmärke för den avkastning jag söker på börsen ligger kring ca 15% per år i avkastning. Det skulle ge en fördubbling på ca 5 år och ligger i linje med vad jag tycker man kan förvänta sig av dagens nivåer, vilket skall jämföras med ett historiskt snitt om ca 7-9% per år (jag har alltså stor tillit till min egen förmåga :o). Blir det billigare blir det alltså bara ännu större köpläge, om man tror som jag. Och mycket pekar väl mot just det.

Folkomröstningen skrotad?

Nya rykten gör gällande att folkomröstningen i Grekland skrotas. Detta bådar förstås gott för framtiden. Kvar återstår dock att se hur de realiserade förlusterna kommer att slå mot bank/finans/konjunktur.

Oavsett är det nog ingen dum idé att fortsätta köpa aktier om man nu sitter på gott om likvider. Att sprida sina inköp är fortfarande devisen som gäller…

Förvånansvärt att börsen inte rasat mer

Givet hur fruktansvärt mycket som står på spel i greklandsdramat, samt det faktum att Italien kontinuerligt visar nya svaghetstecken tycker jag börsen står emot ganska väl. Att den i går steg 2% på ganska mediokra nyheter tyder på att det kanske finns ett uppdämt behov av optimism på börsen. Samtidigt når Italienska statspapper all-time-high i räntenivåer. 10-åringen ligger på 6.25% vilket nog de allra flesta är överrens om är en ohållbart hög nivå för Italien.

Rätt och riktigt är nog att börsen ska ner lite till fram till det att man bättre vet utgången av greklandsdramat. Skulle det bli så att Grekland väljer att lämna EMU, vilket jag inte ser som ett huvudscenario, skulle det orsaka förödande förluster för banksystemet. Enda glädjeämnet kunde kanske vara att det på riktigt vis kanske utlöser de CDS:er som är tecknade. Just nu verkar ju den “frivillilga” nedskrivningen medföra att dessa CDS:er inte utlöses. Å andra sidan, vad är sannolikheten att motparten för dessa CDS:er faktiskt står pall i stormen och kan utbetala det som utbetalas skall?

Jag låter det vara osagt. Mycket står åter på spel och för den som siar om framtidens utveckling på börsen tycks det åter vara dags att låta makro styra och inte fundamental företagsvärdering.

Jag tycker Göran Persson sa en ganska bra sak på nyheterna i går. Han sa något i stil med att det hela har sin upprinnelse i att både Tyskland och Frankrike från början brutit EMU’s överrenskommelser, och att det sedan dess urholkat moralen i att hålla sig till paktens överrenskommelser. Även om Grekland uppenbarligen fifflat ganska rejält med siffrorna så ligger det något i resonemanget.

Dramat går  vidare…

Ingen kan skriva drama som en grek

Papandreou framstår mer och mer som ett elakt geni. Han vet att grekerna sitter på trumf i det att hela Europa är beroende av deras beslut. Jag vet inte vad som har föranlett folkomröstningen, kanske är det så enkelt som att ett stödjande “ja” till åtstramningarna skulle ge Papandreous politik mer tyngd i takt med att svångremmen dras åt. Men det är ett högt spel där mycket satsas på ett kort.

Å andra sidan kunde det lika väl vara så att Papandreou inser det många andra redan insett, nämligen att den 50% skuldavskrivningen, som i praktiken bara är 28%, och som kommer att ta landet ner till en skuld om 120% av BNP år 2020 helt enkelt inte är hållbar. Grekerna har då 8 år av extrema åtstramningar att se fram emot. Vad värre är, även när man är nere på en statsskuld om 120% av BNP så måste åtstramningarna fortsätta för att landet ska vara i balans.

Det tycks alltså som om politikerna nu börjar inse vidden av skadorna som orsakats av vidlyftigt leverne i årtionden.

Onekligen, tror jag, att Papandreou nu ser sin chans att förhandla fram ett bättre avtal för grekerna, och mycket talar för att Europa inte har mycket att sätta emot om Papandreou väljer att sätter hårt mot hårt. Även om man till slut enas kan det bli så att man tvingas ge grekerna en större eftergift än de planerade 28%. Banker som redan nu knorrar över att de måste gå med på detta “frivilligt” lär inte knorra mindre.

Vad betyder då detta för börsen som helhet? Jag vill tro att börsen bottnade tidigare i år. Bolag som Volvo och Swedbank nådde båda ca 65 kr och sedan dess tycker jag börsen visat upp en stor styrka. Det har inkommit massor av dåliga nyheter och ändå har börsen klarat att stiga. Det tyder på att man antingen är inne i ett lättnadsrally och att den stora nedgången kommer snart, eller att marknaden börjar förstå hur otroligt mycket elände dagens priser, fundamentalt sett, faktiskt prisar in.

Det som skrämmer marknaden mest är sällan den eländiga situationen man konstaterat att man befinner sig i, utan ovissheten om hur eländig situationen egentligen är.

Mycket ska nog till innan vi går lägre ner än tidigare botten. Jag kommer nog själv leta ett bra tillfälle att köpa in mig för de pengar jag har någonstans mellan dagens nivå och förra botten. Med lite tur får vi nu en lite långsammare, stabilare och mer uthållig återhämtning när det väl vänder.

Det som skulle kunna utlösa en ny kaskad av utförsäljningar är förstås om Grekland väljer att dra sig ur EMU samt skriva av alla sina externa skulder. Då skulle vi få ett tumult som heter duga. Men även om sannolikheten för detta scenario helt plötsligt har stigit är det långt ifrån mer sannolikt att Grekland väljer denna utväg än att komma överrens med trojkan om nya villkor. En faktiskt skuldnedskrivning på 50% är nog vad Grekland skulle behöva. Återstår att se om Papandreou lyckas få ner sin skuld ytterligare…

Det faktum att börsen inte rasat ännu mer tyder också på att aktörerna antingen inte förstår vidden av vad som står på spel, eller att man helt enkelt inte tror att sannolikheten är särskilt stor. Jag lutar alltså åt det senare.

Den som lever får se, helt enkelt. Köp när det är billigt, oavsett makro, och sitt still i båten :o)

Pär Bohman – Shop o holic?

Handelsbankens VD, Per Bohman, har tydligen varit på shoppingrunda. Enligt DI.se har han shoppat hela 750 A-aktier, motsvarande ett värde av 150.000 kr om jag räknar extremt snällt på en kurs om 200 kr (rätt och riktigt hade varit 190 kr). Efter köpet äger Per Bohman hela 2.250 st aktier i den bank han sitter som VD för. Dessa aktier motsvarar ett värde om 450.000 kr (nu räknar jag åter snällt på 200 kr).

Så, vi har alltså en VD för en av Sveriges största banker, som tjänar flera miljoner om året, som nu vågar sig på att äga aktier till ett sammantaget värde om 450.000 kr i det egna bolaget. Jag kan inte annat än tycka att det är patetiskt.

Jag har skrivit tidigare om insynspersoners oförmåga att äga aktier i de egna bolagen. Vad värre är, de verker inte ha förmågan att spara pengar heller. Dessa herrar och damer tjänar mångmiljonbelopp varje år, ändå lyckas de inte skrapa ihop några förmögenheter heller. Är det inte märkligt? För en tid sedan publicerade jag ett inlägg som i stort gick ut på att vi har förvånansvärt lågt antal miljonärer i Sverige. Jag minns inte siffrorna, men det var helt klart så få att man blev förbluffad, i synnerhet om man satte det hela i relation till antalet högavlönade människor.

Sammantaget leder det mig bara till en enda insikt: För svenska folket betyder höga inkomster möjligheter att ta mycket höga lån. Det betyder uppenbarligen inte att man har möjlighet att spara några pengar i alla fall.

Hur man kan vara bank-VD, tjäna mångmiljonbelopp varje år, och ändå inte äga aktier i den egna banken för mer än 450.000 kr övergår mitt förstånd. Att vi dessutom pratar om Handelsbanken som av tradition är den mest riskaverta av dem alla och som haft mycket stabila utdelningar i väldigt många år gör knappast saken mer begriplig.

Detaljerna innehåller det väsentliga

Som jag sagt många gånger är beskedet om nedskrivning av Greklands skuld som nyhet ganska ointressant. Det intressanta är ju att se det stora efterspelet. Med detta menar jag att det är nu de faktiska värdena skall redovisas. T.ex. kommer det nu uppdagas precis hur stora förlusterna faktiskt bli. Sen ska man förstås komma ihåg att inget är “helt klart” ännu. Vi har fortfarande bara fått höra delar av den “plan” som “planeras”.

Jag menar på intet sätt att säga att marknaden och aktier är övervärderade, men jag måste nog säga att jag tycker att en hel del av glädjen är uttagen i förtid. Det finns oändligt stora chanser att vi fortfarande kommer att få se en kreditkris. SEB intygar detta senast igår, alltså efter det att greklandsplanerna hade offentliggjorts. Annika Falkengren menar att om de höjda kapitaliseringskraven blir verklighet så kommer det definitivt att frysa till rejält på kreditmarknaden. Jag sa redan i går att jag tyckte 98 kr för Swedbank var ett ganska bra pris att sälja till, givet rådande omständigheter. Jag skulle bli sanslöst förvånad om inte priset på Swedbank någon gång fram till sommaren 2012 handlas väsentligt under detta pris.

Den långsiktige kan förstås fortfarande köpa aktier till, i mina ögon, reapriser. 85 kr för Volvo är ett fynd på några års sikt liksom 98 kr för Swedbank. Men bäst är att sprida på inköpen då jag tror det blir billigare när väl förluster skall börja bokföras och kapital tillföras banker.

Sett enbart till dagens pris tycker jag fortfarande att Volvo framstår som ett av de mest attraktiva bolagen, även om en kreditkris kommer att påverka bolaget kortsiktigt framöver. Även här tror jag dock att man kommer att kunna köpa Volvo för under dagens pris på 86 kr inom kort.

Svenska banker – inte lika attraktiva längre

Som det ser ut nu tar börsen glädjeskutt över besluten i Bryssel. Jag är högst skeptisk till hela spektaklet. Problemen är två: Dels finns inga som helst detaljer på plats. Här återstår mängder med förhandlingar och överrenskommelser. Dels Verkar det som kraven på bankerna är väldigt höga.

Vad gäller själva besluten i Bryssel så är det förstås bra att man börjat rita på en plan. Men oenigheten mellan politiker och bankirer strandade i en kompromiss där man möttes halva vägen, dvs en skuldavskrivning för Grekland på 50%. Detta måste ju vara grekernas lyckligaste dag i modern tid, i alla fall sedan senaste gången de “defaultade”.

Jag har många gånger skrivit att det blir intressant att se marknadernas reaktion den dag nedskrivningen blir aktuell, och den dagen skulle ha kunnat vara i dag. Alltså: stor glädje! Tvärtemot vad jag trodde. Dock är det ju så att vi fortfarande inte har någon som helst koll på hur stora förlusterna blir. Nedskrivningen har ju inte gjorts ännu, utan kommer så snart alla andra stöttande mekanismer finns på plats. Det finns alltså gott om utrymme för nya nedkörare framöver.

En annan oroväckande sak är att kapitaliseringskraven ser ut att bli extremt höga, och vad värre är, även de svenska bankerna tycks drabbas. Swedbank saknar 3 miljarder och Handelsbanken ca 9 miljarder. Detta är förstås inga småpotatisar och något som de överkapitaliserade bankerna knappast hade räknat med. Kruxet är tydligen att de nya reglerna värderar tillgångar på ett annat sätt än vad man förväntar sig att Basel III (det nya regelverket) skall göra. Med andra ord är de svenska bankerna välkapitaliserade ur ett “annat” perspektiv.

Sätter man detta i ett större sammanhang så ser jag både kreditstrypning och nolltillväxt för de svenska bankerna. I bästa fall kan de klara dagens intjäningsnivåer genom att föra vidare kostnader på de svenska bolånekunderna. Skälen till min åsikt är dels att jag förväntar mig att den svenska bostadsmarknaden stabiliseras, men risken finns ju att den till och med att priserna sjunker och att kredittillväxten inom detta område inte kommer i närheten av de senaste årens boom, vilket självklart kommer att slå mot bankerna. Det finns nog en gräns för hur mycket de kan öka sina marginaler. Dessutom kommer de höjda kapitalkraven göra att bankerna i Europa behöver ta in väldigt mycket mer kapital, samtidigt som de inte kommer att kunna låna ut lika mycket. Följden blir en kreditåtstramning som eventuellt även kommer att slå mot de svenska bankernas finansieringsförmåga.

Det ryktas redan om att utdelningen för Swedbank och Handelsbanken är i farozonen. Skälet till att det är just dessa två banker som nämns är för att det är dessa två som dominerar den svenska bolånemarknaden och alltså har störst andel av, numer, “mindre säkra tillgångar”. Eventuellt behöver man då hålla inne kapitalet som man tänkt skifta ut till aktieägarna för att bättra på sina egna reserver och för att nå upp till de nya kraven som skall vara implementerade redan till sommaren 2012.

Om det fattas 3 miljarder för Swedbank så bör banken klara detta på egen hand, något man också i en pressrelease har låtit meddela. För Handelsbanken ser det däremot betydligt sämre ut. Det fattas enligt DI.se ca 9 miljarder och dessa pengar hinner banken inte tjäna in. Dock är det ju få som kan trolla så bra med pengar som just banker, så jag tvivlar inte på att de välkapitaliserade bankerna hittar något sätt att överföra pengar till “rätt konto”.

Dock är det relativt klart för mig bankerna står inför en betydligt lägre tillväxt framöver än de haft de senaste åren då bopriserna skjutit i höjden och bolånen ökat nästan exponentiellt. Med bakgrund av allt detta tycker jag den kraftiga återhämtningen för t.ex. Swedbankaktien är något överdriven. Det är möjligt att den ska upp till forna nivåer, men den har stigit kraftigt trots att väldigt mycket återstår att lösas för att banken ens skall klara att behålla den intjäning man har i dag. Swedbank handlas i skrivande stund till över 98 kr och jag skulle personligen inte betala mer än 120 kr för aktien. Det ger en uppsida på ca 20% när det finns aktier som Volvo som jag tycker har 50% uppsida i dagsläget.

Största frågetecknet just nu är om det inte är blankare som står för största delen av uppgången… Men det har jag å andra sidan trott länge nu…

Favoriten Volvo – rullar på bra

När det kommer till företagsanalys är det oftast en vansinnigt massa siffror man kan kika på. Dock, är ju min devis att man inte ska titta på mer än den stora bilden. börjar man blanda in detaljer blir bilden mycket grumligare och svårare att förstå sig på.

Vad gäller Volvo kan man tänka sig att två saker sticker ut som långt viktigare än allt annat. Det första är förstås orderingånge och det andra, som inte är bolagsspecifikt, rör konjunkturläget.

Om vi börjar med det sistnämnda så är det av uppenbara skäl mycket, för att inte säga enormt, svårt att sia om framtiden i dagsläget. Mycket talar för att vi kommer att stöta på en allmänt svagare konjunktur framöver, kanske i många år. Frågan är bara hur hårt detta kommer att drabba Volvo.

På senare år har Volvo genomgått en enorm förvandling som bolag. Från att ha haft Europa och Nordamerika som uteslutande viktigaste maknader har fokus skiftat allt mer mot tillväxtekonomier som Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. Dessa ekonomier har expanderat klart kraftigare än både Europa och USA de senaste åren, något som syns i Volvos siffror.

Förutom att dessa länder framstår som allt viktigare marknader för Volvo bör man särskilt lyfta fram det faktum att Volvo också har många fler ben att stå på än enbart lastvagnar och bussar, som varit den klassiskt starkaste produktkategorin. På senare år har dock VCE, Volvo Construction Equippment, alltså bygg- och anläggningsmaskiner, vuxit så det knakat. Framförallt är det försäljningen i Kina som har exploderat. För bara ett par månader sedan kom också siffror som visar att Volvo nu gått om Caterpillar beträffande marknadsandelar i Kina. Mannen som varit VD för VCE, Olof Persson, har blivit befordrad till koncernchef i och med att Leif Johansson valt att gå vidare. Att just Olof Persson fick jobbet tycker jag var väldigt bra i och med att han uppenbarligen kan Volvo väl, och dessutom kan vara med och tycka och tänka beträffande den fortsatta expansionen i Kina.

Som man ser i nedanstående tabell omsätter Volvo Lastvagnar/Bussar lite drygt 50% av den totala omsättningen. VCE utgör nästan 15%.

Omsättning      (Mkr)         2011                  2010
                              3 kv                  3 kv
Lastbilar                   47.730 (SIX 46.749)   41.187
Anläggningsmaskiner         14.958 (SIX 14.164)   12.710
Bussar                       5.157 (SIX  4.783)    4.594
Volvo Penta                  2.199 (SIX  2.161)    2.077
Volvo Aero                   1.410 (SIX  1.568)    1.815
Eliminering övrigt             105                  -158
Kundfinansiering             2.237 (SIX  2.140)    2.146
Elminering                    -476                  -402
----------------------------------------------------------------
Omsättning                  73.321 (SIX 71.169)   63.969

Volvo meddelar också att man fortsätter att utöka marknadsandelen under VCE i Kina, vilket får tolkas som mycket positivt. Kanske kan det hjälpa att Volvo AB och Volvo personbilar kanske kan förknippas i Kina.

Med ovan siffror inser man lätt att Volvo AB är mycket mer än bara lastbilar och bussar, något som kan vara värdefullt framöver, i synnerhet i en vikande eller avtagande konjunktur. Nyckelordet får vara att man hoppas att tillväxtmarknaderna kan fortsätta dra loket. Skulle Kina hårdlanda samtidigt som Europa går in i lågkonjunktur och USA i recession skulle det förstås drabba Volvo extremt hårt. Dock är detta upp till var och en att bilda sig en egen uppfattning om.

Ser vi då åter på punkt 1 ovan, alltså orderingången, så bör man knyta denna till levererade fordon. Levererade fordon talar förstås om historiken i bolaget medan orderingången ger oss en liten vink närmaste framtiden.

Förra kvartalet levererade Volvo enligt följande:
Juli: 16898 lastbilar
Augusti: 15557 lastbilar
September:  22327 lastbilar

Jag fokuserar här på lastbilar eftersom dessa står för merparten av omsättningen samt är det produktben som kanske är allra mest konjunkturkänsligt.

Totalt levererades alltså nästan 55.000 lastbilar. Samtidigt var orderingången nästan exakt 60.000 lastbilar. Med andra ord har man ett överskott på 5.000 lastbilar att producera. Samtidigt ser bolaget av en mattning i orderingången och man väljer därför att dra ner på produktionen. Det sista man vill göra är att riskera att bygga lager.

Summa summarum måste man säga att det mesta går väldigt bra för Volvo just nu. Historiskt verkar det som om bolaget fått fart på orderboken och inom närmaste framtiden tycks inga större faror hota. Vi måste alltså kika förbi nästa kvartal för att kunna dra fler och större slutsatser.

Den som tror att det uppstår ett tumult av elände när Grekland skriver ner sina lån bör kanske inte köpa Volvo just nu, i synnerhet inte om man har både kort placeringshorisont och dåliga nerver. Den som dock har lite längre placeringshorisont kan däremot med fördel börja köpa Volvo redan nu. Vinsten per aktie bör landa på dryga 9 kr. Ett historiskt snitt på aktiepriset, om P/E på ca 11-12 skulle göra aktien köpvärd upp till minst 100 kr, alltså en uppsida på 25% från dagens kurs.

Personligen tycker jag detta verkar snålt räknat. Inte nog med att Volvo tycks klara av att växa och även är i en expansiv fas, de har effektiviserat verksamheten enormt jämför med historien och är mycket mer förberedda för stora kriser denna gång givet att man klarar både snabba personalneddragningar och snabba produktionsökningar på samma gång. Fler, billigare och effektivare fabriker har möjliggjort detta.

Jag behåller alltså Volvo på köplistan och tror på en fin uppgång om bara den globala osäkerheten avtar.

 

 


Swedbank – Bästa bankvalet på börsen

I dag rapporterade två av mina favoritbolag, Swedbank och Volvo. Jag tänke för stunden bara kommentera Swedbanks rapport.

I vanlig ordning är det en mycket stark rapport som Swedbank levererar. Man visar inga som helst tecken på avmattning eller försämringar på några punkter. Efter att ha läst rapporten kan jag i princip inte se några som helst negativa punkter, förutom de som påverkas av omvärldsfaktorer, som några orosmoln på swedbankhimlen. Snarare pekar i princip allt på att Swedbank är den överlägset mest köpvärda bankaktien på stockholmsbörsen just nu.

En myt som har fått leva länge, förutom då förstås hos er som läser denna blogg, är att det var svenska staten som räddade Swedbank från en härdsmälta i Baltikum under förra finanskrisen. Så var förstås inte fallet. Det var uteslutande swedbanks aktieägare som räddade banken. En räddningsaktion som numer definitivt överbevisats som “onödig” i den bemärkelsen att banken hade klarat sig på egen hand även utan det kapitaltillskott som tillfördes. Svenska staten stod för ökad likviditet på den svenska interbankmarknaden, de underlättade alltså för bankerna att få tag på likviditet. Och detta gällde samtliga banker.

Swedbanks ökade kapitalisering ingöt förstås förtroende för banken och man kunde så småningom få lån på den internationella marknaden på samma villkor som sina konkurrenter. Därmed har jag också fastslagit att det inte var “onödigt” av banken att genomföra nyemissionerna. Totalt inbringades 28 miljarder i de båda emissionerna och totalt har banken fortfarande ett kapitalöverskott på ganska exakt samma summa (om man tar med de återvinningar som gjorts). När vi ändå pratar återvinningar så kan man se att Swedbank fortfarande återvinner tidigare gjorda reserveringar i Baltikum. Det är alltså ett bevis på att saker och ting aldrig blev så illa som man befarade. Faktum är att återvinningarna i Q3 är högre än i Q2 vilket talar sitt tydliga språk.

Swedbank levererar en rapport där vinsten per aktie nu nått över 3 kr/aktie (även efter utspädning). Totalt har man tjänat 2,47 kr + 3,02 kr + 3,12 kr = 8 kr /aktie under 2011 och jag har svårt att tro att man skulle minska intäkterna under sista kvartalet. Totalt bör vinsten /aktie därmed landa på minst 11 kr/aktie. Detta alltså för en aktie som i dagsläget kostar lite drygt 8 kr och är en av de mest “tråkiga” och “defensiva” på stockholmsbörsen. Okej, jag är medveten om att ordvalet “defensiv” fått ta sig hårda smällar de senaste åren. Svenska banker har, tvärtemot hur det borde vara, varit allt annat än tråkiga och defensiva aktier på sistone.

En ytterligare glädjande nyhet är att bankens räntenetto fortsätter att stiga i rätt riktning. För Q3 steg räntenettot med över 100 miljoner. Givet att detta sker i en marknad där svenska bolånepriser inte bara mattats utan även sjunkit, samt det faktum att Swedbank fortfarande jobbar med att ta ner riskvikten i portföljen och inte jagar expansion, så är det ett mycket starkt besked.

Räntabiliteten, KI-talet, Primär- och kärnprimärkapitalrelationerna ligger alla på en extremt hög nivå, i synnerhet i jämförelse med konkurrenterna ute i Europa, och inget tyder på att dessa tal skall minska i framtiden. Det faktum att Swedbank klarat av att återköpa över 5% av utestående aktier utan att för den skull minska nämnvärt på kapitalrelationerna visar också hur utomordentligt välkapitaliserad banken är.

I dagsläget kan man inte annat än förundras över hur Kung Wolf har lyckats vända och styra upp skutan. Sikten är nu instället på betydligt varmare breddgrader i många år framöver. Den här bloggen kan inte annat än rekommendera starkt köp för denna aktie.

Ni som läst denna blogg vet att jag under en kortare tid faktiskt tyckte att man lika gärna kunde köpa Handelsbanken när värderingen av Swedbank låg mellan 110-117 kr. Nu är dock situationen annorlunda och Swedbank har återigen tagit oförtjänt mycket stryk på börsen. Med detta sagt inser man med lätthet att Swedbank är den bank som kommer att rekylera mest av de båda den dag börsen vänder.

Bra jobbat Kung Wolf !!

Höjden av förnedring

Ingen har förstås missat att det spekuleras i huruvida Norska Oljefonden skall kunna gå in och rädda Europa från att för evigt sjunka ner i skuldkrisens träsk. Är det inte lite komiskt att man vänder sig till norrmännen som först förnedrat EU genom att avstå från att ens vara med, sedan be dem om ekonomisk hjälp när hela spektaklet håller på att sjunka? Och att norska finansministern, enligt DI.se, faktiskt välkomnar eventuella förslag så länge de har ekonomisk bäring för Norge är ju bara för smaskigt för att vara sant…

Något säger mig att man i Norge, åtminstone för ett par dagar, kommer att dra sällsynt få svenskvitsar då man förmodligen är fullt upptagna med att skratta åt hela EU.

USA-stat alltid över förväntan

Är det ingen mer som tycker det är lite konstigt att det tycks komma idel god statistik från USA? Det är nästan så man kan börja undra om de medvetet håller skenet uppe för att sedan släppa de “officiella” och “reviderade” siffrorna en månad senare…?

Börserna verkar stå och stampa inför helgens besked. Tyvärr tror jag inte marknaden kommer att bli nöjda. Tyskland verkar i alla fall vara måna om att förbereda marknaden på att det inte blir några överdrivna glädjebesked.

De två biljonerna euro som det snackades högt om i förrgår har man varken sett, hört eller läst röken av… Poff, borta!

120.000 demonstrerande greker

Enligt uppgifter befinner sig, i skrivande stund, över 120.000 greker på stadens gator i den största strejken sedan finanskriserna började. Min fråga är: Vad kostar det i BNP-bortfall att 60.000 avlönade greker inte jobbar, och vad kommer IMF säga nu när det snart skall betalas ut mer pengar?

Tro mig, Grekland konkar och kommer skriva ner minst 50% av sin skuld. De kommer under tiden inte att få några fler pengar av Trojkan. Allt hittills har varit ett spel för gallerierna för att förhala det oundvikliga några veckor till. Men nu vet alla att varenda euro som kastas på Grekland kommer att vara värd hälften om bara ett par veckor. Således vill ingen kasta euro på Grekland längre.

Tyskland och Frankrike vill förstärka ESFS med 2 biljoner euro. Men hur mycket är egentligen 2 biljoner euro? Och långt mycket viktigare, hur långt räcker det och vilka ska slanta upp? Frankrikes hänger ju redan under kreditgalgen med allt stramare snara och flera EU-länder ville ju inte ens bidra till den första ESFS-fonden på 450 miljarder euro.

SKF meddelar att man redan dragit ner på produktionstakten och att ännu fler neddragningar är på ingående. SKF backar med över 2% på beskedet medan Volvo inte verkar ha drabbats nämnvärt. Volvos rapport kommer den 25e oktober och kanske kan det bli ett bra tillfälle för mig att köpa på mig lite fler Volvo-aktier.

Uppdatering: Sedan först skriven har jag fått justera upp siffran över antalet demonstranter från 60.000 till 120.000. Dessutom ligger SKF just nu över 4.5% ned, medan Volvo allt jämt ligger kring nollstrecket, liksom börsen i övrigt.

Botten på börsen?

Jag sticker ut hakan och säger att vi håller på att forma en botten. Max 10% ned från i dag, men förmodligen kring dagens nivåer. Stockholmsvolymerna har tilltagit och detta i en trend som åtminstone får sägas vara sidledes. Nu skall det till rejäla besvikelser för att det ska rasa. Därmed inte sagt att det inte kan komma sådana. Men jag tror man får nöja sig med att köpa på varje dipp som kommer nu om man vill chansa och komma in billigare.

Men jag vidhåller ändå att det i det långa loppet ser ut att bli en ganska rejäl uppförsbacke. Skulder skall nu täckas av nya skulder och skuldberget skjuts allt längre upp på toppen av berget där det snart inte kan kan skjutas mycket längre upp. Medicinen heter svångremspolitik och är något som många länder kommer att få ägna mycket tid åt. Dessutom vidhåller jag att nedskrivningar av Greklands skulder med upp till 50% inte på något sätt ger Portugal incitament att skära rejält i sin stadsskuld.

Försäljningsrekord för iPhone 4S

Jag tyckte det lät mycket att sälja över 1 miljon iPhones redan första dygnet, men nu, till min oerhörda överraskning, toppar man detta med att ha sålt över 4 miljoner under de 3 första dygnet. Ovanpå detta meddelar man att man över 25 miljoner telefoner redan uppdaterat till iOS 5, samt att över 20 miljoner har registrerats sig för iCloud.

Om dessa siffror så hade gällt en nyförsäljning av en häftig tandborste, och inte världens mest populära smart phone med tillika världens bästa marginaler, hade jag varit imponerad.

En kort reflektion efter att ha uppdaterat till iOS5 är att absolut inget har blivit sämre. Tvärtom finns där många nya funktioner som jag använder dagligen. Nu ser jag fram emot den 28:e då det blir köande på gatan för min del.

Det ska bli intressant att prata vidare med mina vänner som hävdade att iPhone 4S var den största besvikelsen som Apple släppt.

Bra eller dåligt om Grekland lämnar EMU?

Detta är för bra för att inte rapportera om. DI.se skriver följande:

Professor Anders Flodén citeras: “Grekiskt utträde bra för övriga euroländer”
Professor Calmors citeras: “Katastrof om Grekland lämnar EMU”

Hur ska då en vanligt dödlig icke högre ekonomiskt utbildad person kunna fatta fundamentalt korrekta beslut.

Och när jag ändå är inne på att citera DI.se vill jag slänga med följande:

Stockholmsbörsen: Efter en hygglig start började kurserna vandra nedåt efter en timmes handel och fortsatte med det över lunch”.

Låter det inte lite som om “Stockholmbörsen” är en livs levande spankulerande person som går längs stans gator och sparkar en tomburk framför sig?

Full hausse på börsen

I går var faktiskt första gången som börsen steg under hyggliga volymer. Nu talar jag bara om de aktier jag följer då jag inte har tid att kika på ett större utfall. Av detta får man förstås förmoda att fler och fler börjar tro på börsen igen. Det kan nog vara läge att ha en lite ljusare syn på börsutvecklingen den närmaste tiden, i alla fall om man handlar på den svenska börsen. Min personliga åsikt är att det är den kommande rapportsäsongen som driver börserna nu. Vi närmar oss de stora rapporterna med stormsteg och de allra flesta vet att det kommer att presenteras både en och två storslagna rapporter. Men frågan är om inte börsen handlas upp på ryktet och kanske ner på nyheten. Allt lär handla om framtiden just nu.

Oroande är att Kina bara backar och backar. Måhända har även kina stigit två dagar på raken, men börsen “over there” har backat nästan 60% sedan toppen. Läget är nu så allvarligt att Kina har fullt sjå med att stimulera sin egen ekonomi, trots att man relativt väst har väldigt hög inflation redan nu. Förutom att genomföra skattelättnader för mindre företag har regeringen börjat köpa stora mängder bankaktier. Detta är säkert ingen katastrof, men det tåls att hålla ett vakande öga över…

Själv håller jag hårt i slantarna och hoppas på en ny dipp. Först skall rapportsäsongen avklaras och sedan ska Grekland strukturera om sina lån. Ingen vet hur stora dessa avskrivningar bli, men alla siffror mellan 30-60% har nämnts. Då kan man förstås tro att detta redan är inprisat i aktiepriserna, men serru, det tror inte jag. Problemet med skuldnedskrivningen är två saker:

1. De faktiska förlusterna kommer upp till ytan och samtliga långivare måste helt plötsligt visa explicit hur mycket kapital de förlorat. Det är här chocken skulle kunna komma.

2. Bankerna skall rekapitaliseras, vilket är svårare gjort än sagt. Allt jag hör just nu är hur EU-pamparna skriker ut att lösningen på problemen är att bankerna måste rekapitaliseras och att det ska gå fort. Men stopp och belägg, vem ska stå för fiolerna? Det är en sak att genomföra en nyemission på hyggliga villkor för bankerna. Men dagens sits är förmodligen allt annat än optimalt för bankerna. Risken finns att man på dagens låga värderingar tvingas späda ut befintliga ägare något ohyggligt för att ta in det kapital som behövs. Vem vet, inte jag i alla fall, men jag anar att det kan bli lite stökigt under tiden som man löser detta.

Så, min nya mage säger mig att det blir upp inför rapport och sedan ner inför beslut om grekernas skuldavskrivning. Och det är ungefär i den dippen som det blir dags att gå in tungt igen. Måtte jag ha rätt och inte fel…

Ni som läser denna blogg vet förmodligen att det är läge att göra precis tvärtom. Jag gör alltid helt fel. Jag tänker rätt, men de korta affärerna blir oftast helt fel…

Tillägg: 66 europeiska banker skulle inte klara ett kapitalkrav på 9% i dagsläget. 66 banker motsvarar enligt samma källa 2/3 av alla banker. Vem skall fylla på kassan i alla dessa banker. Vad blir utspädningen när staterna tvingas skicka in pengar? Det kanske är franska banker man ska fynda i denna kris?

Skuldkrisens utveckling

Som det alltså verkar väljer Troijkan den linje jag trodde de skulle välja: De kommer att ge Grekland ytterligare lån trots att landet missar i princip alla uppsatta mål. Det här leder mig in på del två i serien (var inte tänkt som någon följetång men det är svårt att inte skriva om denna såpa som ständigt utvecklas).

De uppenbara frågorna man ställer sig är förstås:

1. Kommer de nya lånen att ingå i en kommande skuldnedskrivning?
2. Vad får det hela för konsekvenser?

Fråga 1 finns kanske inte så mycket att säga om, men man skall ha klart för sig att alla former av nedskrivningar innebär stora förluster i något led. Om Grekland redan i dagsläget åsamkar stora förluster för europeiska banker så blir det förstås en ökning av dessa. Dessutom är det nu länder som finansierar grekernas lån vilket ger avtryck i varje bidragande lands kassa.

Även om ovan är en av konsekvenserna så kan man under fråga 2 precisera ett antal nya intressanta frågeställningar. En av de allra största är förstås vilka incitament detta ger länder som Portugal, Italien och kanske även Spanien att betala av sina lån? Man kan tydligen missa alla mål och ändå få nya pengar av EUs medlemsländer (ja, nu är det inte längre enbart EMU-länderna som ska bidra). Dessutom ser det ut som om Troijkan fullständigt kör över alla länders befolkningar i frågan då politikerna sätter sig över allt och alla och istället fattar egenhändiga beslut. Jag är högst osäker på att samtliga av de länder som hittills beviljat ytterligare medel till ESFS del 2 hade gjort så om besluten hade föregåtts av folkomröstningar. Det är lätt att räkna upp länder som definitivt inte hade gått med på det. Av dessa är det dock bara lilla Slovakien som vågar sätta sig på tvären.

Börserna har ändå repat mod och även om det vittras lite ljusning på den fronten så är jag skeptisk till uppgången. Hur mycket man än hoppas och tror att vändningen äntligen är här verkar det på något sätt lite för enkelt. Skulle de största hoten i det moderna finanssystemets historia vara lösta på mindre än ett par månader?

Min bästa gissning just nu är att den dagen politikerna väljer att lägga fram sin plan på bordet för hur man ska komma till bukt med de stora skulderna kommer kaos på börserna att skapas. Ingen kommer veta hur man skall tolka beskedet. Förluster skall tas, men hur kommer de att påverka individuella företag, sektorer och i förlängningen även enskilda länders möjligheter att stimulera sina egna ekonomier i framtiden. Om skuldkvoterna redan nu är på historiskt höga nivåer så lär de ju inte minska med tiden precis.

Mycket talar för att vi får en svag utveckling på världens börser inom överskådlig tid framöver, och jag ser egentligen ingen brådska att hoppa in på börsen. Kanske kommer rapportperioden att kunna driva kurserna en bit, sen är frågan vad företagen säger om framtiden. Här verkar det vara strida strömmar som gäller. Scania drar ner på produktionen medan AtlasCopco i dag meddelade att man ser fortsatt stark efterfrågan. Kanske är det så att finansiering av lastvagnar och bussar stryps före investeringar i gruvnäringen… Dock gäller den gamla devisen, som alltid, sprid inköpen och börja köpa redan nu.

Siri, din nya vän

Nu har nya iPhone 4S börjat skeppas ut till kunderna. Följande recensent på MacWorld har fått ett ex och demonstrerar nöjt Siri och medföljande dikteringsprogram. Lite lustig missar recensenten att dikteringen väljer att istället för att skriva “iPhone 4S” väljer att skriva “iPhone 4 ass” (ca 4:17 in i filmen).

Apple hade nog inte själva gjort den missen om detta varit en reklamfilm…

Se videon här.

I övrigt slog det mig just hur människan allt mer kommer att se sin telefon (all teknik i framtiden) som sina personliga vänner. Bara det att assistenten har ett namn och dessutom en viss mån av humor säger väl det mesta. Hur tragiskt en framtid där man pratar med maskiner än ter sig så är det inget mindre än den väg vi går, och det kommer att kunna öka vår effektivitet något alldeles oerhört även om många bakslag och felaktiga/farliga saker kommer att utföras av misstag längs utvecklingens väg.

För mig är det alldeles uppenbart att röststyrning är framtiden, och Apple kommer åter igen bli ihågkommet som ett av de företag som först kom med en någorlunda vettig produkt inom området.

Min enda fundering just nu är om jag har mage att helt börja skicka sms och e-mail på engelska till mina vänner i väntan på att Siri lär sig svenska!?

Apple levererar

“Apple meddelade i går att företaget lyckats sälja över en miljon iPhone 4S under det första dygnet efter att telefonen kunde förhandsbokas. Det är en 66-procentig ökning jämfört med försäljningen av iPhone 4 under det första dygnet förra året”.

Som vanligt fanns det vänner i min närhet som retade mig när jag gick mot trenden och skrev att iPhone 4S bjuder på så mycket nyheter att den kunde ha kallats för iPhone 5. Det vanligaste jag fick höra var att, “den erbjuder inget nytt alls”, eller, “det finns inget i den nya modellen som jag vill betala mer för”. Det verkar inte som om den första miljonen köpare av 4S riktigt höll med.

Via Apple kan man också jämföra de båda telefonerna och konstatera att det finns skillnader, om än mycket små, som gör att de skarpögda fortfarande kan se vem som har en 4S och vem som lever kvar i det förflutna.

Jag säger ju att jag kan det här :o)

Var är volymerna?

Det brukar sägas att det är ett styrketecken när börsen stiger och volymerna är höga. Just nu stämmer i alla fall det förstnämnda. Samtliga aktier som jag följer visar dock väldigt låga volymer just nu. Förvisso steg kurserna under något högre volymer än brukligt, men fortfarande långt under vad som kan betraktas som normala. Den enda stora överraskningen var Volvo som faktiskt omsatte över 16 milj aktier. Tyvärr skedde den största omsättningen i samband med att nyheten om Scanias produktionsminskning släpptes.

Detta leder mig in vidare in på ämnet minskad orderingång för lastbilstillverkarna. För första gången rasade Scania mer än Volvo på en dålig nyhet, kanske för att det gällde just Scania och kanske för att Volvo säljer så mycket mer än lastbilar. Men reaktionen på börsen är för mig en gåta. Okej, här har vi två aktier vars kurser har rasat över 40% på sistone (i runda slängar). Då släpper man nyheten om en svag minskning i produktionstakt varpå marknaden får fnatt och säljer ner båda aktierna med över 4%. Man kan ju tycka att en kursslakt på 40% skulle ha prisat in en hel del, men så verkar inte fallet vara. Snarare bekräftar det min tanke om att lastvagnstillverkarna inte alls tycks hänga med OMX i övrigt. Vid uppgångar stiger OMX index mer än t.ex. Volvo och vid nedgångar rasar Volvo mer än OMX index. Vilket får följden av att Volvo hela tiden träffar nya bottnar långt före OMX. Trenden är illavarslande och reagerar börsen med att sänka aktierna över 4% på en liten nyhet så undrar jag vad som händer om orderingången temporärt halveras några kvartal längre fram.

Så tillbaka till min utgångspunkt. Jag har tidigare skrivit att det förvisso är otvivelaktigt roligt att börsen stiger. Men avsaknaden av stora volymer, samt det faktum att jag inte ser något på börshimlen som har förändrats gör att jag är skeptisk till de senaste dagarnas uppgång. Dessutom har börsen rusat väldigt snabbt vilket i min konspiratoriska hjärna bara ger de stora drakarna än större incitament att trycka ner börsen igen vid nästa dåliga nyhet.

Nästa dåliga nyhet skulle kunna komma redan i morgon då det är sagt att trjokan ska lämna besked om nästa utbetalning till Grekland. Slovakien hotar förstås att stjälpa hela planen om de röstar nej till ett utvidgat ESFS-paket, men något säger mig att man nog skall lyckas övertala Slovakien om man verkligen vill. Däremot är jag inte fullt så säker på att man kommer att bevilja lånen i alla fall. Man borde inte bevilja lånen utifrån de kriterier man ställt upp, men man har kanske många miljarder (euro)-skäl att vilja låna ut pengarna ändå (läs tidigare inlägg i frågan).

Grekiska CDSer når samtidigt nya all-time-high samtidigt som räntemarknaderna fortsätter att pressa ner t.ex. den svenska 10-åringen till nivåer som tydligen inte ens sågs till under den stora depressionen. Vi snackar alltså all-time-low, på riktigt. Det märklilga här är alltså att räntemarknaden väljer att ta en helt annan bana än världens börser, förutom då Kina som fortsätter att rasa och nu befinner sig på 30-månaders-lägsta.

Summa summarum: skitkul med börsuppgång, men den känns oerhört bräcklig i sitt nuvarande tillstånd. Länder som har en plan om att presentera en plan där de skall lösa skuldtyngda länders problem genom att ta egna lån och själva skuldsätta sig än mer. Då snackar vi t.ex. länder som Frankrike som redan i dag säkert borde vara glada för att inte redan ha mist sin AAA-rating. Jag tolkar hela planen som Zarkosy och Merkel kokar ihop som något av en häxbryggd med betydligt mer politiskt spel bakom än man kan tro. T.ex. är jag inne på att Frankrike är beredda att offra sin AAA-status i det korta perspektivet då det vore en lägre kostnad än att rädda samtliga banker i landet. Men detta är förstås ännu en konspiratorisk gissning som kanske förtjänar ett eget inlägg lite längre fram.

Jag har fortfarande pengar kvar att handla för och jag tänker invänta lite lägre nivåer. Ett av mina favoritbolag, Volvo, har nog inte nått botten ännu. Men allt detta är förstås gissningar och spekulationer. Om några månader kanske vi kan börja med företagsanalyser igen :o)

Kanontips – ZeroHedge

Efter att ha läst referenser på både Cornucopias och Flutes bloggar kände jag mig till slut manad att själv kolla in megabaissaren ZeroHedge. Föruom att blogguppdateringarna i det närmaste liknar det av en papperstidnings nätupplaga är det fascinerande hur många sakligt underbyggda artiklar som författarna hinner presentera över ett dygn.

ZeroHedge är en av de absolut bästa bloggarna jag läst på länge och av det skälet vill jag dela med mig av detta tips till mina läsare.

Som jag skrev i inledningen får man nog placera ZeroHedge i facket, “megabaissare”, men på ett mycket sakligt sätt. Den som följer investeringarna gjorda efter megabaissarna träffar förmodligen aldrig botten, kanske inte ens nära, men de lär å andra sidan inte åka på särskilt stora förluster heller.

Jag förhåller mig skeptisk till om framtiden verkligen är så negativ som ZeroHedge utmålar, men det är helt klart en intressant källa att lägga till sitt eget beslutsunderlag.

Nedgraderingarnas dag

Mycket negativt som strömmas ut i media nu. Bara i dag har två länder fått sänkt kreditbetyg (Italien och Spanien), ett har satts under bevakning med negativa utsikter (Belgien) och ytterligare 21 banker har fått sänkt kreditbetyg. En hel del av detta har startats i och med att Dexia fick problem. Återstår att se vad som händer när Grekland defaultar.

Visst börjar man förstå varför alla politiker försöker köpa sig tid?

Nu har börsen bottnat, eller hur?

1000-kronors frågan, eller ska jag säga 1000-triljoners frågan, just nu är förstås om börsen har bottnat eller ej. Vi har nyligen sett årslägsta nivåer för både stockholmsbörsen och USA-börsen och därefter rekylerat upp rejält kraftigt i flera dagar. Gårdagens stängning i USA ingjuter dessutom säkerligen hopp om fortsatta uppgångar i såväl Asien som Europa under dagen. På nedsidan har vi förstås att det är fredag och att den påstådda förfallodagen för de grekiska nödlånen ju var den 8:e oktober, alltså i morgon. Vinsthemtagningar efter dessa rallyn, dessutom inför en helg med eventuell dramatik, vore knappast konstigt.

Hur mycket jag än vill tro att botten är nådd, för det vill väl alla som i dagsläget har pengar i aktier, så har jag svårt att tro det. Förutom att några europeiska pampar har sagt att man ska göra ditten och datten, utan att lämna explicita detaljer om hur det hela ska gå till, så har inget förändrats. Börsen har förmodligen hittat en nivå som den anser är billig under vissa omständigheter, men förmodligen kan den rasa mer om läget visar sig bli värre. Dessutom har vi ingen aning om hur stor del av handeln som är driven av blankare som täcker upp sina positioner. Faktum är att jag alltid blir extremt skeptisk när rörelserna är såhär stora. Det är inte sunt med börsuppgångar på många procent per dag. Den stabila uppåtgående trenden kommer när börsen har sansat sig. Möjligen missar man de första procenten, men risken, eller snarare chansen, för den som inte har stoppat in alla sina pengar ännu, är att man kan komma in på betydligt lägre nivåer. Fundamenta har som bekant inget med börsen att göra just nu.

Med andra ord står jag fast vid att vi befinner oss vid en möjlig botten, men att det finns risker på nedsidan. Oj, hur analytikeraktigt lät inte det där, en riktig helgardering. Jag menar att man ska börja köpa aktier redan nu, men sprida på inköpen. Redan nu är aktier på 3-5 års sikt väldigt billiga. Sätter man normal värdering i relation till priserna just nu så får man anse att potentialer på 100% över en 5-årscykel i normalfallet sparkar stjärt med i princip vilket historiskt snittt som helst och för vilken börs som helst. En fördubbling på 5 år motsvarar en avkastning på 15% per år. Det är nästan dubbelt så mycket som ett snittår på den svenska börsen. Den som inte inser värdet av detta och börjar köpa aktier, i åtminstone en liten skala, redan nu kommer förmodligen aldrig att köpa aktier.

Med allt detta sagt blir jag inte förvånad om börsen skall ner mer och att det blir billigare framöver. Innan det finns konkreta svar på bordet om dels hur stora förlusterna kommer att bli och dels hur räddningen ska gå till ser jag det troligaste scenariot som ett volatilt sådant kring dagens nivåer, med stor risk för att Mr Market åter drabbas av psykos och faller än djupare ner i avgrunden. Börsen kommer inte vända med säkerhet förrän vi vet HUR situationen skall redas ut. Den som inväntar detta kan bara riskera att missa en liten bit av uppgången, men har också chansen att tjäna väldigt stora pengar.

Ser man tillbaka på finanskrisen kan man konstatera att utförslöpan i den då förmodade stundande lågkonjunkturen följdes av en rad mindre rallyn. Något av dessa varade i nästan två månader innan börsen rasade igen. Mycket av volatiliteten beror förmodligen på att likviditeten på börsen minskar drastiskt efter en tids fall. De som vill ut har kommit ut och kvar finns bara de största optimisterna och det kortaste kapitalet.

På kort sikt, ett par månader framåt, tror jag fortfarande på fallande eller stillastående börs. Dock med mycket goda köplägen för den som är långsiktig. Det som dock börjar väga upp nedsidan är att såväl media som analytiker börjar svänga rätt rejält på sistone. Media basunerar i princip enbart ut negativa krigsrubriker, analytikerna slaktar riktkurerna på löpande band och till och med bank- och finanshusen börjar nu släppa rapporter om hur eländig framtiden ser ut. Så det är uppenbart att köpläget närmar sig med stormsteg. Rimligen sammanfaller det bästa köpläget med den sämsta nyheten. Det du och jag behöver fundera över är i så fall bara om den redan har kommit? Det tror inte jag. Men hyggligt köpläge är det ändå redan nu :o)