Det har varit lite lugnare ett par dagar på världens börser. Dock har det stormat upp igen de senaste dagarna. Anledningarna är många, men en av de större är att räntorna på italienska statspapper har nått en bra bit över 7%, som sägs vara en sorts gräns för vad Italien skalll klara på egen hand.

I princip betyder det att allt överskott som Italien kan generera endast kommer gå till att betala räntor, knappast några amorteringar. I längden är det förstås inte hållbart. Faktum är att de planerad italienska besparingarna helt äts upp av de ökade räntekostnaderna.

Säga vad man vill om Berlusconi, men faktum är att han nog är ett så gott alternativ som någon annan. Risken finns att efterträdaren kommer från Lega Nord som ju är ett parti som inte ens ville höja pensionsåldern. Dessutom visar Cornucopia i dag på hur instabil den politiska situationen i Italien varit i senare modern tid där ingen premiärminister i princip suttit mer än 2 år i stöten. Vissa har knappt suttit ett helt år. Så, nej, inget talar för att det skulle bli en större politisk stabilitet i Italien bara för att Berlusconi avgår.

Samtidigt som den politiska agendan varit fullproppad har de första förlusterna, eller nedskrivningarna, av grekiska statspapper börjat synas i kvartalsrapporter. Bland annat börjar tyska och italienska banker skriva ner värdet på sina tillgångar i grekiska statspapper. Jag hade först tänkt att skriva hur mycket de olika bankerna har skrivit ner, men insåg att det knappast vore meningsfullt då jag själv har svårt att förstå relevansen i siffrorna. Skriver en bank ner tillgångar med 1 miljard euro så betyder det vaddå? Ja, ni förstår, det är den stora bilden som räknas.

Den stora bilden innefattar Italien med en statsskuld på ca 1900 miljarder euro, vilket dels är 5ggr mer än den i Grekland och nästan dubbelt så stor som hela den planerade “utökade” EFSF-fonden på 1000 miljarder euro. Till detta kan läggas att de planerade 1000 miljarderna euro bara ligger som fiktiva siffror på ett ritbord. Inte en krona har i dagsläget skjutits till. Dessutom har vissa länder, t.ex. Kanada, explicit uttryckt att Europas problem är Europas problem och att de inte ser något skäl till att stötta kontinenten genom att t.ex. skjuta till mer medel till IMF i syfte att stimulera europa med ännu fler IMF-lån.

Förutom allt detta ser det nu ut som om orderingången viker ganska kraftigt, inte minst i både Sverige och Tyskland som ju tuffat på väldigt bra. Så gott som samtliga storbolag inom verkstadssektorn på LargeCap har annonserat att man står med båda fötterna beredda på bromspedalen. Recession är minst sagt ett reellt hot.

Givet allt elände är det ändå inte nödvändigtvis säkert att vi bryter igenom tidigare botten på börsen, men helt klart bör vara att den som fick 98:30 kr för sina Swedbankaktier för någon dryg vecka sedan (vilket jag tyckte var anmärkningsvärt bra betalt) gjorde en jäkligt bra affär.

Jag tror mycket av negången denna gång beror på de ökande italienska räntorna. Men de ökade räntorna beror också på att det säljs enorma mängder italienska statspapper just nu. Både banker och förvaltare har goda skäl att dumpa dessa då det snyggar till balansräkningarna. Därav min lilla optimism om att nedgången inte behöver krossa forna bottnar.

Å andra sidan har jag hela tiden hävdat att börsen återhämtat sig lite väl snabbt. Mitt i särklass största argument för detta är att vi fortfarande inte har sett en bråkdel av de potentiella förlusterna realiserade (givet att man enats om att ge grekland “minst” 50% skuldavskrivning). Några futtiga miljarder euro för några av världens största banker förändrar inte detta. Lägg därtill att det kan bli högst aktuellt att ge även Italien lite lättnad…

Jag är förvånad över att några av de tyska och italienska bankerna fortfarande vågade visa vinster och inte skrev ner ännu större värden. Det bör betyda att vi fortfarande bara skrapar med smörkniv på ytan av ett isberg och inte ens har börjat gå loss med ishackan. Vågar man ens fundera på hur det ser ut när bulldozern kommer fram? Försök sen att sätta detta i relation till bolagens värderingar och svara på frågan om bolagen är rimligt värderade eller ej i dagsläget? Knappast lätt!

Jag har i alla fall ingen aning. På några års sikt borde det vara ganska billigt, kan man tycka. Mitt riktmärke för den avkastning jag söker på börsen ligger kring ca 15% per år i avkastning. Det skulle ge en fördubbling på ca 5 år och ligger i linje med vad jag tycker man kan förvänta sig av dagens nivåer, vilket skall jämföras med ett historiskt snitt om ca 7-9% per år (jag har alltså stor tillit till min egen förmåga :o). Blir det billigare blir det alltså bara ännu större köpläge, om man tror som jag. Och mycket pekar väl mot just det.