I kväll återgavs att Grekland ännu en gång kommer att missa målen uppsatta av Trojkan för att få del av nästa utbetalning. Vad detta får för konsekvenser på marknaden i morgon låter jag vara osagt men jag skulle bli förvånad om det gav någon extra skjuts uppåt i alla fall.

Grekerna har mycket att skylla på. Förvisso genomför man mängder av förändringar, som t.ex. att sparka 30.000 statsanställda, men det räcker inte. Ett av skälen är att BNP viker kraftigare än planerat vilket i sin tur gör att besparingarna inte räcker. Detta borde inte kommit som någon chock, och frågan är väl om de duktiga och erfarna ekonomerna inom Trojkan har tagit höjd för detta i sina beräkningar, dvs om man har möjlighet att bevilja lånen trots att man missar målen. Detta kunde t.ex. motiveras av att konjunkturen vikit kraftigare än någon kunde förutspå, eller t.ex. på grund av att man anser att det är oron i sig själv som nu påbörjat en självuppfyllande profetia och därför dragit ner grekerna djupare i avgrunden än vad de förtjänar. I vilket fall så är det enda som är helt säkert det faktum att Grekland levt långt över sina tillgångar och nu hamnat i problem på grund av det, inte på grund av vikande global konjunktur.

Tyvärr ser det bara mörkare ut för Grekland. Inte ens beviljade lån kommer att få landet på fötter eftersom uppförsbacken bara tycks bli brantare och brantare. Möjligen kan nya lån förlänge processen en aning, men statsskulden är nu så hög, och konjunkturen så låg, att de båda kurvorna knappast kan mötas oavsett hur mycket Grekland skär ner på sina utgifter. Det enda som vi investerarebehöver bekymra oss över är hur mycket av detta som redan är inprisat i kurserna redan.

Låt säga att en default i Grekland redan finns på bordet. Då är frågan 1. Stannar de kvar i EMU och fråga 2. Hur stor blir skuldnedskrivningen?

På fråga 1 verkar de flesta överrens om att Grekland skall vara kvar i EMU, och ärligt talat tror jag inte de har något val. EMU är ett politiskt projekt av enorma proportioner och det vore orimligt att tro något annat än att valutaunionen får leva vidare. Skulle den inte göra det kan vi börja spekulera i både vilka länder som kommer att tvingas lämna Euron näst på grund av taskigt skötta statsfinanser, men också vilka länder som kommer vilja lämna Euron av egen kraft. Den stora frågan i dagsläget är ju hur någon skall kunna lämna euron eftersom detta inte finns stipulerat i fördraget, men så fort någon tvingas bort blir det förstås en icke-fråga. Antingen blir man utkastad eller så skiter man helt enkelt i spektaklet och säger upp sitt medlemsskap. Om länder som Finland knorrar redan nu är det förstås inget emot hur det kommer att låta när väl skiten når fläkten.