Pär Bohman – Shop o holic?

Handelsbankens VD, Per Bohman, har tydligen varit på shoppingrunda. Enligt DI.se har han shoppat hela 750 A-aktier, motsvarande ett värde av 150.000 kr om jag räknar extremt snällt på en kurs om 200 kr (rätt och riktigt hade varit 190 kr). Efter köpet äger Per Bohman hela 2.250 st aktier i den bank han sitter som VD för. Dessa aktier motsvarar ett värde om 450.000 kr (nu räknar jag åter snällt på 200 kr).

Så, vi har alltså en VD för en av Sveriges största banker, som tjänar flera miljoner om året, som nu vågar sig på att äga aktier till ett sammantaget värde om 450.000 kr i det egna bolaget. Jag kan inte annat än tycka att det är patetiskt.

Jag har skrivit tidigare om insynspersoners oförmåga att äga aktier i de egna bolagen. Vad värre är, de verker inte ha förmågan att spara pengar heller. Dessa herrar och damer tjänar mångmiljonbelopp varje år, ändå lyckas de inte skrapa ihop några förmögenheter heller. Är det inte märkligt? För en tid sedan publicerade jag ett inlägg som i stort gick ut på att vi har förvånansvärt lågt antal miljonärer i Sverige. Jag minns inte siffrorna, men det var helt klart så få att man blev förbluffad, i synnerhet om man satte det hela i relation till antalet högavlönade människor.

Sammantaget leder det mig bara till en enda insikt: För svenska folket betyder höga inkomster möjligheter att ta mycket höga lån. Det betyder uppenbarligen inte att man har möjlighet att spara några pengar i alla fall.

Hur man kan vara bank-VD, tjäna mångmiljonbelopp varje år, och ändå inte äga aktier i den egna banken för mer än 450.000 kr övergår mitt förstånd. Att vi dessutom pratar om Handelsbanken som av tradition är den mest riskaverta av dem alla och som haft mycket stabila utdelningar i väldigt många år gör knappast saken mer begriplig.

Detaljerna innehåller det väsentliga

Som jag sagt många gånger är beskedet om nedskrivning av Greklands skuld som nyhet ganska ointressant. Det intressanta är ju att se det stora efterspelet. Med detta menar jag att det är nu de faktiska värdena skall redovisas. T.ex. kommer det nu uppdagas precis hur stora förlusterna faktiskt bli. Sen ska man förstås komma ihåg att inget är “helt klart” ännu. Vi har fortfarande bara fått höra delar av den “plan” som “planeras”.

Jag menar på intet sätt att säga att marknaden och aktier är övervärderade, men jag måste nog säga att jag tycker att en hel del av glädjen är uttagen i förtid. Det finns oändligt stora chanser att vi fortfarande kommer att få se en kreditkris. SEB intygar detta senast igår, alltså efter det att greklandsplanerna hade offentliggjorts. Annika Falkengren menar att om de höjda kapitaliseringskraven blir verklighet så kommer det definitivt att frysa till rejält på kreditmarknaden. Jag sa redan i går att jag tyckte 98 kr för Swedbank var ett ganska bra pris att sälja till, givet rådande omständigheter. Jag skulle bli sanslöst förvånad om inte priset på Swedbank någon gång fram till sommaren 2012 handlas väsentligt under detta pris.

Den långsiktige kan förstås fortfarande köpa aktier till, i mina ögon, reapriser. 85 kr för Volvo är ett fynd på några års sikt liksom 98 kr för Swedbank. Men bäst är att sprida på inköpen då jag tror det blir billigare när väl förluster skall börja bokföras och kapital tillföras banker.

Sett enbart till dagens pris tycker jag fortfarande att Volvo framstår som ett av de mest attraktiva bolagen, även om en kreditkris kommer att påverka bolaget kortsiktigt framöver. Även här tror jag dock att man kommer att kunna köpa Volvo för under dagens pris på 86 kr inom kort.

Svenska banker – inte lika attraktiva längre

Som det ser ut nu tar börsen glädjeskutt över besluten i Bryssel. Jag är högst skeptisk till hela spektaklet. Problemen är två: Dels finns inga som helst detaljer på plats. Här återstår mängder med förhandlingar och överrenskommelser. Dels Verkar det som kraven på bankerna är väldigt höga.

Vad gäller själva besluten i Bryssel så är det förstås bra att man börjat rita på en plan. Men oenigheten mellan politiker och bankirer strandade i en kompromiss där man möttes halva vägen, dvs en skuldavskrivning för Grekland på 50%. Detta måste ju vara grekernas lyckligaste dag i modern tid, i alla fall sedan senaste gången de “defaultade”.

Jag har många gånger skrivit att det blir intressant att se marknadernas reaktion den dag nedskrivningen blir aktuell, och den dagen skulle ha kunnat vara i dag. Alltså: stor glädje! Tvärtemot vad jag trodde. Dock är det ju så att vi fortfarande inte har någon som helst koll på hur stora förlusterna blir. Nedskrivningen har ju inte gjorts ännu, utan kommer så snart alla andra stöttande mekanismer finns på plats. Det finns alltså gott om utrymme för nya nedkörare framöver.

En annan oroväckande sak är att kapitaliseringskraven ser ut att bli extremt höga, och vad värre är, även de svenska bankerna tycks drabbas. Swedbank saknar 3 miljarder och Handelsbanken ca 9 miljarder. Detta är förstås inga småpotatisar och något som de överkapitaliserade bankerna knappast hade räknat med. Kruxet är tydligen att de nya reglerna värderar tillgångar på ett annat sätt än vad man förväntar sig att Basel III (det nya regelverket) skall göra. Med andra ord är de svenska bankerna välkapitaliserade ur ett “annat” perspektiv.

Sätter man detta i ett större sammanhang så ser jag både kreditstrypning och nolltillväxt för de svenska bankerna. I bästa fall kan de klara dagens intjäningsnivåer genom att föra vidare kostnader på de svenska bolånekunderna. Skälen till min åsikt är dels att jag förväntar mig att den svenska bostadsmarknaden stabiliseras, men risken finns ju att den till och med att priserna sjunker och att kredittillväxten inom detta område inte kommer i närheten av de senaste årens boom, vilket självklart kommer att slå mot bankerna. Det finns nog en gräns för hur mycket de kan öka sina marginaler. Dessutom kommer de höjda kapitalkraven göra att bankerna i Europa behöver ta in väldigt mycket mer kapital, samtidigt som de inte kommer att kunna låna ut lika mycket. Följden blir en kreditåtstramning som eventuellt även kommer att slå mot de svenska bankernas finansieringsförmåga.

Det ryktas redan om att utdelningen för Swedbank och Handelsbanken är i farozonen. Skälet till att det är just dessa två banker som nämns är för att det är dessa två som dominerar den svenska bolånemarknaden och alltså har störst andel av, numer, “mindre säkra tillgångar”. Eventuellt behöver man då hålla inne kapitalet som man tänkt skifta ut till aktieägarna för att bättra på sina egna reserver och för att nå upp till de nya kraven som skall vara implementerade redan till sommaren 2012.

Om det fattas 3 miljarder för Swedbank så bör banken klara detta på egen hand, något man också i en pressrelease har låtit meddela. För Handelsbanken ser det däremot betydligt sämre ut. Det fattas enligt DI.se ca 9 miljarder och dessa pengar hinner banken inte tjäna in. Dock är det ju få som kan trolla så bra med pengar som just banker, så jag tvivlar inte på att de välkapitaliserade bankerna hittar något sätt att överföra pengar till “rätt konto”.

Dock är det relativt klart för mig bankerna står inför en betydligt lägre tillväxt framöver än de haft de senaste åren då bopriserna skjutit i höjden och bolånen ökat nästan exponentiellt. Med bakgrund av allt detta tycker jag den kraftiga återhämtningen för t.ex. Swedbankaktien är något överdriven. Det är möjligt att den ska upp till forna nivåer, men den har stigit kraftigt trots att väldigt mycket återstår att lösas för att banken ens skall klara att behålla den intjäning man har i dag. Swedbank handlas i skrivande stund till över 98 kr och jag skulle personligen inte betala mer än 120 kr för aktien. Det ger en uppsida på ca 20% när det finns aktier som Volvo som jag tycker har 50% uppsida i dagsläget.

Största frågetecknet just nu är om det inte är blankare som står för största delen av uppgången… Men det har jag å andra sidan trott länge nu…

Favoriten Volvo – rullar på bra

När det kommer till företagsanalys är det oftast en vansinnigt massa siffror man kan kika på. Dock, är ju min devis att man inte ska titta på mer än den stora bilden. börjar man blanda in detaljer blir bilden mycket grumligare och svårare att förstå sig på.

Vad gäller Volvo kan man tänka sig att två saker sticker ut som långt viktigare än allt annat. Det första är förstås orderingånge och det andra, som inte är bolagsspecifikt, rör konjunkturläget.

Om vi börjar med det sistnämnda så är det av uppenbara skäl mycket, för att inte säga enormt, svårt att sia om framtiden i dagsläget. Mycket talar för att vi kommer att stöta på en allmänt svagare konjunktur framöver, kanske i många år. Frågan är bara hur hårt detta kommer att drabba Volvo.

På senare år har Volvo genomgått en enorm förvandling som bolag. Från att ha haft Europa och Nordamerika som uteslutande viktigaste maknader har fokus skiftat allt mer mot tillväxtekonomier som Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. Dessa ekonomier har expanderat klart kraftigare än både Europa och USA de senaste åren, något som syns i Volvos siffror.

Förutom att dessa länder framstår som allt viktigare marknader för Volvo bör man särskilt lyfta fram det faktum att Volvo också har många fler ben att stå på än enbart lastvagnar och bussar, som varit den klassiskt starkaste produktkategorin. På senare år har dock VCE, Volvo Construction Equippment, alltså bygg- och anläggningsmaskiner, vuxit så det knakat. Framförallt är det försäljningen i Kina som har exploderat. För bara ett par månader sedan kom också siffror som visar att Volvo nu gått om Caterpillar beträffande marknadsandelar i Kina. Mannen som varit VD för VCE, Olof Persson, har blivit befordrad till koncernchef i och med att Leif Johansson valt att gå vidare. Att just Olof Persson fick jobbet tycker jag var väldigt bra i och med att han uppenbarligen kan Volvo väl, och dessutom kan vara med och tycka och tänka beträffande den fortsatta expansionen i Kina.

Som man ser i nedanstående tabell omsätter Volvo Lastvagnar/Bussar lite drygt 50% av den totala omsättningen. VCE utgör nästan 15%.

Omsättning      (Mkr)         2011                  2010
                              3 kv                  3 kv
Lastbilar                   47.730 (SIX 46.749)   41.187
Anläggningsmaskiner         14.958 (SIX 14.164)   12.710
Bussar                       5.157 (SIX  4.783)    4.594
Volvo Penta                  2.199 (SIX  2.161)    2.077
Volvo Aero                   1.410 (SIX  1.568)    1.815
Eliminering övrigt             105                  -158
Kundfinansiering             2.237 (SIX  2.140)    2.146
Elminering                    -476                  -402
----------------------------------------------------------------
Omsättning                  73.321 (SIX 71.169)   63.969

Volvo meddelar också att man fortsätter att utöka marknadsandelen under VCE i Kina, vilket får tolkas som mycket positivt. Kanske kan det hjälpa att Volvo AB och Volvo personbilar kanske kan förknippas i Kina.

Med ovan siffror inser man lätt att Volvo AB är mycket mer än bara lastbilar och bussar, något som kan vara värdefullt framöver, i synnerhet i en vikande eller avtagande konjunktur. Nyckelordet får vara att man hoppas att tillväxtmarknaderna kan fortsätta dra loket. Skulle Kina hårdlanda samtidigt som Europa går in i lågkonjunktur och USA i recession skulle det förstås drabba Volvo extremt hårt. Dock är detta upp till var och en att bilda sig en egen uppfattning om.

Ser vi då åter på punkt 1 ovan, alltså orderingången, så bör man knyta denna till levererade fordon. Levererade fordon talar förstås om historiken i bolaget medan orderingången ger oss en liten vink närmaste framtiden.

Förra kvartalet levererade Volvo enligt följande:
Juli: 16898 lastbilar
Augusti: 15557 lastbilar
September:  22327 lastbilar

Jag fokuserar här på lastbilar eftersom dessa står för merparten av omsättningen samt är det produktben som kanske är allra mest konjunkturkänsligt.

Totalt levererades alltså nästan 55.000 lastbilar. Samtidigt var orderingången nästan exakt 60.000 lastbilar. Med andra ord har man ett överskott på 5.000 lastbilar att producera. Samtidigt ser bolaget av en mattning i orderingången och man väljer därför att dra ner på produktionen. Det sista man vill göra är att riskera att bygga lager.

Summa summarum måste man säga att det mesta går väldigt bra för Volvo just nu. Historiskt verkar det som om bolaget fått fart på orderboken och inom närmaste framtiden tycks inga större faror hota. Vi måste alltså kika förbi nästa kvartal för att kunna dra fler och större slutsatser.

Den som tror att det uppstår ett tumult av elände när Grekland skriver ner sina lån bör kanske inte köpa Volvo just nu, i synnerhet inte om man har både kort placeringshorisont och dåliga nerver. Den som dock har lite längre placeringshorisont kan däremot med fördel börja köpa Volvo redan nu. Vinsten per aktie bör landa på dryga 9 kr. Ett historiskt snitt på aktiepriset, om P/E på ca 11-12 skulle göra aktien köpvärd upp till minst 100 kr, alltså en uppsida på 25% från dagens kurs.

Personligen tycker jag detta verkar snålt räknat. Inte nog med att Volvo tycks klara av att växa och även är i en expansiv fas, de har effektiviserat verksamheten enormt jämför med historien och är mycket mer förberedda för stora kriser denna gång givet att man klarar både snabba personalneddragningar och snabba produktionsökningar på samma gång. Fler, billigare och effektivare fabriker har möjliggjort detta.

Jag behåller alltså Volvo på köplistan och tror på en fin uppgång om bara den globala osäkerheten avtar.

 

 

Swedbank – Bästa bankvalet på börsen

I dag rapporterade två av mina favoritbolag, Swedbank och Volvo. Jag tänke för stunden bara kommentera Swedbanks rapport.

I vanlig ordning är det en mycket stark rapport som Swedbank levererar. Man visar inga som helst tecken på avmattning eller försämringar på några punkter. Efter att ha läst rapporten kan jag i princip inte se några som helst negativa punkter, förutom de som påverkas av omvärldsfaktorer, som några orosmoln på swedbankhimlen. Snarare pekar i princip allt på att Swedbank är den överlägset mest köpvärda bankaktien på stockholmsbörsen just nu.

En myt som har fått leva länge, förutom då förstås hos er som läser denna blogg, är att det var svenska staten som räddade Swedbank från en härdsmälta i Baltikum under förra finanskrisen. Så var förstås inte fallet. Det var uteslutande swedbanks aktieägare som räddade banken. En räddningsaktion som numer definitivt överbevisats som “onödig” i den bemärkelsen att banken hade klarat sig på egen hand även utan det kapitaltillskott som tillfördes. Svenska staten stod för ökad likviditet på den svenska interbankmarknaden, de underlättade alltså för bankerna att få tag på likviditet. Och detta gällde samtliga banker.

Swedbanks ökade kapitalisering ingöt förstås förtroende för banken och man kunde så småningom få lån på den internationella marknaden på samma villkor som sina konkurrenter. Därmed har jag också fastslagit att det inte var “onödigt” av banken att genomföra nyemissionerna. Totalt inbringades 28 miljarder i de båda emissionerna och totalt har banken fortfarande ett kapitalöverskott på ganska exakt samma summa (om man tar med de återvinningar som gjorts). När vi ändå pratar återvinningar så kan man se att Swedbank fortfarande återvinner tidigare gjorda reserveringar i Baltikum. Det är alltså ett bevis på att saker och ting aldrig blev så illa som man befarade. Faktum är att återvinningarna i Q3 är högre än i Q2 vilket talar sitt tydliga språk.

Swedbank levererar en rapport där vinsten per aktie nu nått över 3 kr/aktie (även efter utspädning). Totalt har man tjänat 2,47 kr + 3,02 kr + 3,12 kr = 8 kr /aktie under 2011 och jag har svårt att tro att man skulle minska intäkterna under sista kvartalet. Totalt bör vinsten /aktie därmed landa på minst 11 kr/aktie. Detta alltså för en aktie som i dagsläget kostar lite drygt 8 kr och är en av de mest “tråkiga” och “defensiva” på stockholmsbörsen. Okej, jag är medveten om att ordvalet “defensiv” fått ta sig hårda smällar de senaste åren. Svenska banker har, tvärtemot hur det borde vara, varit allt annat än tråkiga och defensiva aktier på sistone.

En ytterligare glädjande nyhet är att bankens räntenetto fortsätter att stiga i rätt riktning. För Q3 steg räntenettot med över 100 miljoner. Givet att detta sker i en marknad där svenska bolånepriser inte bara mattats utan även sjunkit, samt det faktum att Swedbank fortfarande jobbar med att ta ner riskvikten i portföljen och inte jagar expansion, så är det ett mycket starkt besked.

Räntabiliteten, KI-talet, Primär- och kärnprimärkapitalrelationerna ligger alla på en extremt hög nivå, i synnerhet i jämförelse med konkurrenterna ute i Europa, och inget tyder på att dessa tal skall minska i framtiden. Det faktum att Swedbank klarat av att återköpa över 5% av utestående aktier utan att för den skull minska nämnvärt på kapitalrelationerna visar också hur utomordentligt välkapitaliserad banken är.

I dagsläget kan man inte annat än förundras över hur Kung Wolf har lyckats vända och styra upp skutan. Sikten är nu instället på betydligt varmare breddgrader i många år framöver. Den här bloggen kan inte annat än rekommendera starkt köp för denna aktie.

Ni som läst denna blogg vet att jag under en kortare tid faktiskt tyckte att man lika gärna kunde köpa Handelsbanken när värderingen av Swedbank låg mellan 110-117 kr. Nu är dock situationen annorlunda och Swedbank har återigen tagit oförtjänt mycket stryk på börsen. Med detta sagt inser man med lätthet att Swedbank är den bank som kommer att rekylera mest av de båda den dag börsen vänder.

Bra jobbat Kung Wolf !!

Höjden av förnedring

Ingen har förstås missat att det spekuleras i huruvida Norska Oljefonden skall kunna gå in och rädda Europa från att för evigt sjunka ner i skuldkrisens träsk. Är det inte lite komiskt att man vänder sig till norrmännen som först förnedrat EU genom att avstå från att ens vara med, sedan be dem om ekonomisk hjälp när hela spektaklet håller på att sjunka? Och att norska finansministern, enligt DI.se, faktiskt välkomnar eventuella förslag så länge de har ekonomisk bäring för Norge är ju bara för smaskigt för att vara sant…

Något säger mig att man i Norge, åtminstone för ett par dagar, kommer att dra sällsynt få svenskvitsar då man förmodligen är fullt upptagna med att skratta åt hela EU.

USA-stat alltid över förväntan

Är det ingen mer som tycker det är lite konstigt att det tycks komma idel god statistik från USA? Det är nästan så man kan börja undra om de medvetet håller skenet uppe för att sedan släppa de “officiella” och “reviderade” siffrorna en månad senare…?

Börserna verkar stå och stampa inför helgens besked. Tyvärr tror jag inte marknaden kommer att bli nöjda. Tyskland verkar i alla fall vara måna om att förbereda marknaden på att det inte blir några överdrivna glädjebesked.

De två biljonerna euro som det snackades högt om i förrgår har man varken sett, hört eller läst röken av… Poff, borta!

120.000 demonstrerande greker

Enligt uppgifter befinner sig, i skrivande stund, över 120.000 greker på stadens gator i den största strejken sedan finanskriserna började. Min fråga är: Vad kostar det i BNP-bortfall att 60.000 avlönade greker inte jobbar, och vad kommer IMF säga nu när det snart skall betalas ut mer pengar?

Tro mig, Grekland konkar och kommer skriva ner minst 50% av sin skuld. De kommer under tiden inte att få några fler pengar av Trojkan. Allt hittills har varit ett spel för gallerierna för att förhala det oundvikliga några veckor till. Men nu vet alla att varenda euro som kastas på Grekland kommer att vara värd hälften om bara ett par veckor. Således vill ingen kasta euro på Grekland längre.

Tyskland och Frankrike vill förstärka ESFS med 2 biljoner euro. Men hur mycket är egentligen 2 biljoner euro? Och långt mycket viktigare, hur långt räcker det och vilka ska slanta upp? Frankrikes hänger ju redan under kreditgalgen med allt stramare snara och flera EU-länder ville ju inte ens bidra till den första ESFS-fonden på 450 miljarder euro.

SKF meddelar att man redan dragit ner på produktionstakten och att ännu fler neddragningar är på ingående. SKF backar med över 2% på beskedet medan Volvo inte verkar ha drabbats nämnvärt. Volvos rapport kommer den 25e oktober och kanske kan det bli ett bra tillfälle för mig att köpa på mig lite fler Volvo-aktier.

Uppdatering: Sedan först skriven har jag fått justera upp siffran över antalet demonstranter från 60.000 till 120.000. Dessutom ligger SKF just nu över 4.5% ned, medan Volvo allt jämt ligger kring nollstrecket, liksom börsen i övrigt.

Botten på börsen?

Jag sticker ut hakan och säger att vi håller på att forma en botten. Max 10% ned från i dag, men förmodligen kring dagens nivåer. Stockholmsvolymerna har tilltagit och detta i en trend som åtminstone får sägas vara sidledes. Nu skall det till rejäla besvikelser för att det ska rasa. Därmed inte sagt att det inte kan komma sådana. Men jag tror man får nöja sig med att köpa på varje dipp som kommer nu om man vill chansa och komma in billigare.

Men jag vidhåller ändå att det i det långa loppet ser ut att bli en ganska rejäl uppförsbacke. Skulder skall nu täckas av nya skulder och skuldberget skjuts allt längre upp på toppen av berget där det snart inte kan kan skjutas mycket längre upp. Medicinen heter svångremspolitik och är något som många länder kommer att få ägna mycket tid åt. Dessutom vidhåller jag att nedskrivningar av Greklands skulder med upp till 50% inte på något sätt ger Portugal incitament att skära rejält i sin stadsskuld.

Apple-skoj

Eftersom jag ändå är inne på att hylla Apple, vad sägs om en kul länk till en reklamfilm för iPhone 5 som ni nog INTE har sett… Klicka här för att starta. För mer nöje, klicka här, här, här eller här.

Försäljningsrekord för iPhone 4S

Jag tyckte det lät mycket att sälja över 1 miljon iPhones redan första dygnet, men nu, till min oerhörda överraskning, toppar man detta med att ha sålt över 4 miljoner under de 3 första dygnet. Ovanpå detta meddelar man att man över 25 miljoner telefoner redan uppdaterat till iOS 5, samt att över 20 miljoner har registrerats sig för iCloud.

Om dessa siffror så hade gällt en nyförsäljning av en häftig tandborste, och inte världens mest populära smart phone med tillika världens bästa marginaler, hade jag varit imponerad.

En kort reflektion efter att ha uppdaterat till iOS5 är att absolut inget har blivit sämre. Tvärtom finns där många nya funktioner som jag använder dagligen. Nu ser jag fram emot den 28:e då det blir köande på gatan för min del.

Det ska bli intressant att prata vidare med mina vänner som hävdade att iPhone 4S var den största besvikelsen som Apple släppt.

Bra eller dåligt om Grekland lämnar EMU?

Detta är för bra för att inte rapportera om. DI.se skriver följande:

Professor Anders Flodén citeras: “Grekiskt utträde bra för övriga euroländer”
Professor Calmors citeras: “Katastrof om Grekland lämnar EMU”

Hur ska då en vanligt dödlig icke högre ekonomiskt utbildad person kunna fatta fundamentalt korrekta beslut.

Och när jag ändå är inne på att citera DI.se vill jag slänga med följande:

“Stockholmsbörsen: Efter en hygglig start började kurserna vandra nedåt efter en timmes handel och fortsatte med det över lunch”.

Låter det inte lite som om “Stockholmbörsen” är en livs levande spankulerande person som går längs stans gator och sparkar en tomburk framför sig?

Full hausse på börsen

I går var faktiskt första gången som börsen steg under hyggliga volymer. Nu talar jag bara om de aktier jag följer då jag inte har tid att kika på ett större utfall. Av detta får man förstås förmoda att fler och fler börjar tro på börsen igen. Det kan nog vara läge att ha en lite ljusare syn på börsutvecklingen den närmaste tiden, i alla fall om man handlar på den svenska börsen. Min personliga åsikt är att det är den kommande rapportsäsongen som driver börserna nu. Vi närmar oss de stora rapporterna med stormsteg och de allra flesta vet att det kommer att presenteras både en och två storslagna rapporter. Men frågan är om inte börsen handlas upp på ryktet och kanske ner på nyheten. Allt lär handla om framtiden just nu.

Oroande är att Kina bara backar och backar. Måhända har även kina stigit två dagar på raken, men börsen “over there” har backat nästan 60% sedan toppen. Läget är nu så allvarligt att Kina har fullt sjå med att stimulera sin egen ekonomi, trots att man relativt väst har väldigt hög inflation redan nu. Förutom att genomföra skattelättnader för mindre företag har regeringen börjat köpa stora mängder bankaktier. Detta är säkert ingen katastrof, men det tåls att hålla ett vakande öga över…

Själv håller jag hårt i slantarna och hoppas på en ny dipp. Först skall rapportsäsongen avklaras och sedan ska Grekland strukturera om sina lån. Ingen vet hur stora dessa avskrivningar bli, men alla siffror mellan 30-60% har nämnts. Då kan man förstås tro att detta redan är inprisat i aktiepriserna, men serru, det tror inte jag. Problemet med skuldnedskrivningen är två saker:

1. De faktiska förlusterna kommer upp till ytan och samtliga långivare måste helt plötsligt visa explicit hur mycket kapital de förlorat. Det är här chocken skulle kunna komma.

2. Bankerna skall rekapitaliseras, vilket är svårare gjort än sagt. Allt jag hör just nu är hur EU-pamparna skriker ut att lösningen på problemen är att bankerna måste rekapitaliseras och att det ska gå fort. Men stopp och belägg, vem ska stå för fiolerna? Det är en sak att genomföra en nyemission på hyggliga villkor för bankerna. Men dagens sits är förmodligen allt annat än optimalt för bankerna. Risken finns att man på dagens låga värderingar tvingas späda ut befintliga ägare något ohyggligt för att ta in det kapital som behövs. Vem vet, inte jag i alla fall, men jag anar att det kan bli lite stökigt under tiden som man löser detta.

Så, min nya mage säger mig att det blir upp inför rapport och sedan ner inför beslut om grekernas skuldavskrivning. Och det är ungefär i den dippen som det blir dags att gå in tungt igen. Måtte jag ha rätt och inte fel…

Ni som läser denna blogg vet förmodligen att det är läge att göra precis tvärtom. Jag gör alltid helt fel. Jag tänker rätt, men de korta affärerna blir oftast helt fel…

Tillägg: 66 europeiska banker skulle inte klara ett kapitalkrav på 9% i dagsläget. 66 banker motsvarar enligt samma källa 2/3 av alla banker. Vem skall fylla på kassan i alla dessa banker. Vad blir utspädningen när staterna tvingas skicka in pengar? Det kanske är franska banker man ska fynda i denna kris?

Skuldkrisens utveckling

Som det alltså verkar väljer Troijkan den linje jag trodde de skulle välja: De kommer att ge Grekland ytterligare lån trots att landet missar i princip alla uppsatta mål. Det här leder mig in på del två i serien (var inte tänkt som någon följetång men det är svårt att inte skriva om denna såpa som ständigt utvecklas).

De uppenbara frågorna man ställer sig är förstås:

1. Kommer de nya lånen att ingå i en kommande skuldnedskrivning?
2. Vad får det hela för konsekvenser?

Fråga 1 finns kanske inte så mycket att säga om, men man skall ha klart för sig att alla former av nedskrivningar innebär stora förluster i något led. Om Grekland redan i dagsläget åsamkar stora förluster för europeiska banker så blir det förstås en ökning av dessa. Dessutom är det nu länder som finansierar grekernas lån vilket ger avtryck i varje bidragande lands kassa.

Även om ovan är en av konsekvenserna så kan man under fråga 2 precisera ett antal nya intressanta frågeställningar. En av de allra största är förstås vilka incitament detta ger länder som Portugal, Italien och kanske även Spanien att betala av sina lån? Man kan tydligen missa alla mål och ändå få nya pengar av EUs medlemsländer (ja, nu är det inte längre enbart EMU-länderna som ska bidra). Dessutom ser det ut som om Troijkan fullständigt kör över alla länders befolkningar i frågan då politikerna sätter sig över allt och alla och istället fattar egenhändiga beslut. Jag är högst osäker på att samtliga av de länder som hittills beviljat ytterligare medel till ESFS del 2 hade gjort så om besluten hade föregåtts av folkomröstningar. Det är lätt att räkna upp länder som definitivt inte hade gått med på det. Av dessa är det dock bara lilla Slovakien som vågar sätta sig på tvären.

Börserna har ändå repat mod och även om det vittras lite ljusning på den fronten så är jag skeptisk till uppgången. Hur mycket man än hoppas och tror att vändningen äntligen är här verkar det på något sätt lite för enkelt. Skulle de största hoten i det moderna finanssystemets historia vara lösta på mindre än ett par månader?

Min bästa gissning just nu är att den dagen politikerna väljer att lägga fram sin plan på bordet för hur man ska komma till bukt med de stora skulderna kommer kaos på börserna att skapas. Ingen kommer veta hur man skall tolka beskedet. Förluster skall tas, men hur kommer de att påverka individuella företag, sektorer och i förlängningen även enskilda länders möjligheter att stimulera sina egna ekonomier i framtiden. Om skuldkvoterna redan nu är på historiskt höga nivåer så lär de ju inte minska med tiden precis.

Mycket talar för att vi får en svag utveckling på världens börser inom överskådlig tid framöver, och jag ser egentligen ingen brådska att hoppa in på börsen. Kanske kommer rapportperioden att kunna driva kurserna en bit, sen är frågan vad företagen säger om framtiden. Här verkar det vara strida strömmar som gäller. Scania drar ner på produktionen medan AtlasCopco i dag meddelade att man ser fortsatt stark efterfrågan. Kanske är det så att finansiering av lastvagnar och bussar stryps före investeringar i gruvnäringen… Dock gäller den gamla devisen, som alltid, sprid inköpen och börja köpa redan nu.

Siri, din nya vän

Nu har nya iPhone 4S börjat skeppas ut till kunderna. Följande recensent på MacWorld har fått ett ex och demonstrerar nöjt Siri och medföljande dikteringsprogram. Lite lustig missar recensenten att dikteringen väljer att istället för att skriva “iPhone 4S” väljer att skriva “iPhone 4 ass” (ca 4:17 in i filmen).

Apple hade nog inte själva gjort den missen om detta varit en reklamfilm…

Se videon här.

I övrigt slog det mig just hur människan allt mer kommer att se sin telefon (all teknik i framtiden) som sina personliga vänner. Bara det att assistenten har ett namn och dessutom en viss mån av humor säger väl det mesta. Hur tragiskt en framtid där man pratar med maskiner än ter sig så är det inget mindre än den väg vi går, och det kommer att kunna öka vår effektivitet något alldeles oerhört även om många bakslag och felaktiga/farliga saker kommer att utföras av misstag längs utvecklingens väg.

För mig är det alldeles uppenbart att röststyrning är framtiden, och Apple kommer åter igen bli ihågkommet som ett av de företag som först kom med en någorlunda vettig produkt inom området.

Min enda fundering just nu är om jag har mage att helt börja skicka sms och e-mail på engelska till mina vänner i väntan på att Siri lär sig svenska!?

Apple levererar

“Apple meddelade i går att företaget lyckats sälja över en miljon iPhone 4S under det första dygnet efter att telefonen kunde förhandsbokas. Det är en 66-procentig ökning jämfört med försäljningen av iPhone 4 under det första dygnet förra året”.

Som vanligt fanns det vänner i min närhet som retade mig när jag gick mot trenden och skrev att iPhone 4S bjuder på så mycket nyheter att den kunde ha kallats för iPhone 5. Det vanligaste jag fick höra var att, “den erbjuder inget nytt alls”, eller, “det finns inget i den nya modellen som jag vill betala mer för”. Det verkar inte som om den första miljonen köpare av 4S riktigt höll med.

Via Apple kan man också jämföra de båda telefonerna och konstatera att det finns skillnader, om än mycket små, som gör att de skarpögda fortfarande kan se vem som har en 4S och vem som lever kvar i det förflutna.

Jag säger ju att jag kan det här :o)

Var är volymerna?

Det brukar sägas att det är ett styrketecken när börsen stiger och volymerna är höga. Just nu stämmer i alla fall det förstnämnda. Samtliga aktier som jag följer visar dock väldigt låga volymer just nu. Förvisso steg kurserna under något högre volymer än brukligt, men fortfarande långt under vad som kan betraktas som normala. Den enda stora överraskningen var Volvo som faktiskt omsatte över 16 milj aktier. Tyvärr skedde den största omsättningen i samband med att nyheten om Scanias produktionsminskning släpptes.

Detta leder mig in vidare in på ämnet minskad orderingång för lastbilstillverkarna. För första gången rasade Scania mer än Volvo på en dålig nyhet, kanske för att det gällde just Scania och kanske för att Volvo säljer så mycket mer än lastbilar. Men reaktionen på börsen är för mig en gåta. Okej, här har vi två aktier vars kurser har rasat över 40% på sistone (i runda slängar). Då släpper man nyheten om en svag minskning i produktionstakt varpå marknaden får fnatt och säljer ner båda aktierna med över 4%. Man kan ju tycka att en kursslakt på 40% skulle ha prisat in en hel del, men så verkar inte fallet vara. Snarare bekräftar det min tanke om att lastvagnstillverkarna inte alls tycks hänga med OMX i övrigt. Vid uppgångar stiger OMX index mer än t.ex. Volvo och vid nedgångar rasar Volvo mer än OMX index. Vilket får följden av att Volvo hela tiden träffar nya bottnar långt före OMX. Trenden är illavarslande och reagerar börsen med att sänka aktierna över 4% på en liten nyhet så undrar jag vad som händer om orderingången temporärt halveras några kvartal längre fram.

Så tillbaka till min utgångspunkt. Jag har tidigare skrivit att det förvisso är otvivelaktigt roligt att börsen stiger. Men avsaknaden av stora volymer, samt det faktum att jag inte ser något på börshimlen som har förändrats gör att jag är skeptisk till de senaste dagarnas uppgång. Dessutom har börsen rusat väldigt snabbt vilket i min konspiratoriska hjärna bara ger de stora drakarna än större incitament att trycka ner börsen igen vid nästa dåliga nyhet.

Nästa dåliga nyhet skulle kunna komma redan i morgon då det är sagt att trjokan ska lämna besked om nästa utbetalning till Grekland. Slovakien hotar förstås att stjälpa hela planen om de röstar nej till ett utvidgat ESFS-paket, men något säger mig att man nog skall lyckas övertala Slovakien om man verkligen vill. Däremot är jag inte fullt så säker på att man kommer att bevilja lånen i alla fall. Man borde inte bevilja lånen utifrån de kriterier man ställt upp, men man har kanske många miljarder (euro)-skäl att vilja låna ut pengarna ändå (läs tidigare inlägg i frågan).

Grekiska CDSer når samtidigt nya all-time-high samtidigt som räntemarknaderna fortsätter att pressa ner t.ex. den svenska 10-åringen till nivåer som tydligen inte ens sågs till under den stora depressionen. Vi snackar alltså all-time-low, på riktigt. Det märklilga här är alltså att räntemarknaden väljer att ta en helt annan bana än världens börser, förutom då Kina som fortsätter att rasa och nu befinner sig på 30-månaders-lägsta.

Summa summarum: skitkul med börsuppgång, men den känns oerhört bräcklig i sitt nuvarande tillstånd. Länder som har en plan om att presentera en plan där de skall lösa skuldtyngda länders problem genom att ta egna lån och själva skuldsätta sig än mer. Då snackar vi t.ex. länder som Frankrike som redan i dag säkert borde vara glada för att inte redan ha mist sin AAA-rating. Jag tolkar hela planen som Zarkosy och Merkel kokar ihop som något av en häxbryggd med betydligt mer politiskt spel bakom än man kan tro. T.ex. är jag inne på att Frankrike är beredda att offra sin AAA-status i det korta perspektivet då det vore en lägre kostnad än att rädda samtliga banker i landet. Men detta är förstås ännu en konspiratorisk gissning som kanske förtjänar ett eget inlägg lite längre fram.

Jag har fortfarande pengar kvar att handla för och jag tänker invänta lite lägre nivåer. Ett av mina favoritbolag, Volvo, har nog inte nått botten ännu. Men allt detta är förstås gissningar och spekulationer. Om några månader kanske vi kan börja med företagsanalyser igen :o)

Kanontips – ZeroHedge

Efter att ha läst referenser på både Cornucopias och Flutes bloggar kände jag mig till slut manad att själv kolla in megabaissaren ZeroHedge. Föruom att blogguppdateringarna i det närmaste liknar det av en papperstidnings nätupplaga är det fascinerande hur många sakligt underbyggda artiklar som författarna hinner presentera över ett dygn.

ZeroHedge är en av de absolut bästa bloggarna jag läst på länge och av det skälet vill jag dela med mig av detta tips till mina läsare.

Som jag skrev i inledningen får man nog placera ZeroHedge i facket, “megabaissare”, men på ett mycket sakligt sätt. Den som följer investeringarna gjorda efter megabaissarna träffar förmodligen aldrig botten, kanske inte ens nära, men de lär å andra sidan inte åka på särskilt stora förluster heller.

Jag förhåller mig skeptisk till om framtiden verkligen är så negativ som ZeroHedge utmålar, men det är helt klart en intressant källa att lägga till sitt eget beslutsunderlag.

Nedgraderingarnas dag

Mycket negativt som strömmas ut i media nu. Bara i dag har två länder fått sänkt kreditbetyg (Italien och Spanien), ett har satts under bevakning med negativa utsikter (Belgien) och ytterligare 21 banker har fått sänkt kreditbetyg. En hel del av detta har startats i och med att Dexia fick problem. Återstår att se vad som händer när Grekland defaultar.

Visst börjar man förstå varför alla politiker försöker köpa sig tid?

Nu har börsen bottnat, eller hur?

1000-kronors frågan, eller ska jag säga 1000-triljoners frågan, just nu är förstås om börsen har bottnat eller ej. Vi har nyligen sett årslägsta nivåer för både stockholmsbörsen och USA-börsen och därefter rekylerat upp rejält kraftigt i flera dagar. Gårdagens stängning i USA ingjuter dessutom säkerligen hopp om fortsatta uppgångar i såväl Asien som Europa under dagen. På nedsidan har vi förstås att det är fredag och att den påstådda förfallodagen för de grekiska nödlånen ju var den 8:e oktober, alltså i morgon. Vinsthemtagningar efter dessa rallyn, dessutom inför en helg med eventuell dramatik, vore knappast konstigt.

Hur mycket jag än vill tro att botten är nådd, för det vill väl alla som i dagsläget har pengar i aktier, så har jag svårt att tro det. Förutom att några europeiska pampar har sagt att man ska göra ditten och datten, utan att lämna explicita detaljer om hur det hela ska gå till, så har inget förändrats. Börsen har förmodligen hittat en nivå som den anser är billig under vissa omständigheter, men förmodligen kan den rasa mer om läget visar sig bli värre. Dessutom har vi ingen aning om hur stor del av handeln som är driven av blankare som täcker upp sina positioner. Faktum är att jag alltid blir extremt skeptisk när rörelserna är såhär stora. Det är inte sunt med börsuppgångar på många procent per dag. Den stabila uppåtgående trenden kommer när börsen har sansat sig. Möjligen missar man de första procenten, men risken, eller snarare chansen, för den som inte har stoppat in alla sina pengar ännu, är att man kan komma in på betydligt lägre nivåer. Fundamenta har som bekant inget med börsen att göra just nu.

Med andra ord står jag fast vid att vi befinner oss vid en möjlig botten, men att det finns risker på nedsidan. Oj, hur analytikeraktigt lät inte det där, en riktig helgardering. Jag menar att man ska börja köpa aktier redan nu, men sprida på inköpen. Redan nu är aktier på 3-5 års sikt väldigt billiga. Sätter man normal värdering i relation till priserna just nu så får man anse att potentialer på 100% över en 5-årscykel i normalfallet sparkar stjärt med i princip vilket historiskt snittt som helst och för vilken börs som helst. En fördubbling på 5 år motsvarar en avkastning på 15% per år. Det är nästan dubbelt så mycket som ett snittår på den svenska börsen. Den som inte inser värdet av detta och börjar köpa aktier, i åtminstone en liten skala, redan nu kommer förmodligen aldrig att köpa aktier.

Med allt detta sagt blir jag inte förvånad om börsen skall ner mer och att det blir billigare framöver. Innan det finns konkreta svar på bordet om dels hur stora förlusterna kommer att bli och dels hur räddningen ska gå till ser jag det troligaste scenariot som ett volatilt sådant kring dagens nivåer, med stor risk för att Mr Market åter drabbas av psykos och faller än djupare ner i avgrunden. Börsen kommer inte vända med säkerhet förrän vi vet HUR situationen skall redas ut. Den som inväntar detta kan bara riskera att missa en liten bit av uppgången, men har också chansen att tjäna väldigt stora pengar.

Ser man tillbaka på finanskrisen kan man konstatera att utförslöpan i den då förmodade stundande lågkonjunkturen följdes av en rad mindre rallyn. Något av dessa varade i nästan två månader innan börsen rasade igen. Mycket av volatiliteten beror förmodligen på att likviditeten på börsen minskar drastiskt efter en tids fall. De som vill ut har kommit ut och kvar finns bara de största optimisterna och det kortaste kapitalet.

På kort sikt, ett par månader framåt, tror jag fortfarande på fallande eller stillastående börs. Dock med mycket goda köplägen för den som är långsiktig. Det som dock börjar väga upp nedsidan är att såväl media som analytiker börjar svänga rätt rejält på sistone. Media basunerar i princip enbart ut negativa krigsrubriker, analytikerna slaktar riktkurerna på löpande band och till och med bank- och finanshusen börjar nu släppa rapporter om hur eländig framtiden ser ut. Så det är uppenbart att köpläget närmar sig med stormsteg. Rimligen sammanfaller det bästa köpläget med den sämsta nyheten. Det du och jag behöver fundera över är i så fall bara om den redan har kommit? Det tror inte jag. Men hyggligt köpläge är det ändå redan nu :o)

Farsen kring lånen till Grekland

Jag börjar bli uppriktigt trött på att försöka utläsa vad politikerna egentligen tänker göra i frågan om de grekiska nödlånen. Ena dagen klarar sig Grekland inte längre än till början på oktober, och nästa dag klarar sig Grekland till början av november. För en vanlig dödlig utan insyn är det förstås inte lätt att analysera läget heller. Men jag skall här presentera min grundsyn på problemet.

Jag utgår från att alla är helt övertygade om att Grekland kommer tvingas att skriva ner betydande delar av sina lån, förr eller senare. Med detta sagt inser förstås berörda parter vilka enorma ringar på vattnet som riskerar att fortplanta sig och försöker därför göra vad man kan för att förhindra att läget blir ännu värre.

Givet att Europas politiker har väldigt svårt att enas, eftersom olika länder har olika åsikter om hur krisen skall lösas, drar det hela ut på tiden. De krav som man ställt på Grekland för att få del av nästa låneutbetalning kommer inte att nås, och det är här problemen börjar. Man har två alternativ:

1. Man anser att grekerna har misslyckats och struntar i att betala ut nästa del av lånen som alltså skulle ha betalats ut i början av oktober.
2. Man anser att grekerna har gjort ett bra jobb och att den globala oron istället är boven till att grekerna missar målet.

I det första fallet kommer alla skulder och värden upp till ytan. Det kommer då bli ohyggligt bråttom för politikerna att enas om hur räddningen skall gå till och man riskerar tider av enormt kaos på marknaderna där i princip all likviditet försvinner från marknaden över natten. Detta är nog ett scenario som till varje pris bör undvikas.

Det andra fallet, där man ger grekerna lån trots att de inte uppfyller kraven, leder till några slutsatser:

1.  Pengarna man lånar ut är kastade i sjön eftersom landet ändå inte kommer att klara sig. Med statsskulder som fortfarande stiger och en BNP-tillväxt på kraftigt negativa tal stiger ju den reella skulden långt snabbare än landet kommer att återhämta sig. Man bränner bokstavligen upp sina pengar utan att få något tillbaka. Detta eftersom marknaden kommer inse att man bara skjuter upp problemen.
2. Man måste ge grekerna pengarna och kanske är det så att dessa nödlån ändå är mindre än de förluster man orsakar om man inte köper sig tiden.

Jag är fullständigt övertygad om att EUs politiker ägnar sig åt alternativ 2 just nu. Man kommer att se till att Grekland klarar sig ett tag till därför att man måste köpa sig tid. Om inte ens Belgien och Frankrike kan enas om hur man ska rädda EN bank, hur ska 20 länder kunna enas om hur man ska rädda länder och statsmakter? Självklart tar det tid, och just tid är vad den döende patienten på operationsrummet inte har.

Någon månad kommer finansmarknaderna att stå ut, men förr eller senare kommer man tvinga fram svaren och agera därefter.

Jag har många gånger sagt att finansmarknaden är en enda stor sandlåda för institut och banker med mycket pengar, och det står jag fortfarande fast vid. Det som däremot är bra med finansmarknaden är att det är intresset för pengar som styr, och det är förstås ett väldigt starkt intresse för alla inblandade. Det är också detta som gör att man i någon ände kommer att nosa rätt på felaktigheter och kräva att de löses. Inte alltid på bästa sätt, men på något sätt. Så trots att jag hyser ett visst förakt för aktiemarknaden i dagsläget så är det oundvikligen så att man nosar rätt på problemområden och kräver någon form av åtgärd.

Just nu är det dock lika lätt att irritera sig på politikerna som på finansmarknadsaktörerna. För just nu känns det som om jag misstror precis allt som politikerna säger och att jag betraktar allt som lögn till det att man ser att motsatsen bevisats. Att läsa media i dag gör inte precis sådana som du och jag klokare. Ändå är jag övertygad om att man på något sätt styr upp skutan, förr eller senare. Vi får väl hoppas att det blir mer förr än senare i alla fall. Det börjar i alla fall bli väldigt tröttsamt med hela den här farsen. Det vore kul om marknaden kunde återgå till ett stadie där det är företagsvärdering som både styr aktiepriset och innehållet på denna blogg.

Dexia – ett minigrekland

Min grundsyn på börsen, från dagens nivåer, är mycket positiv. Dock gäller självklart stock picking och man kan inte köpa vad som helst och tro att det ska gå vägen. Givet den osäkra konjunkturen är det i första hand stabila bolag med stora kassaflöden och låg skuldsättningsgrad som gäller, i synnerhet för den som lätt får ont i magen. För de som inte är fullt så oroliga av sig och framförallt har mer tid på sig skulle jag helt klart rekommendera de lite mer cykliska aktierna. Bolag som Boliden och Volvo har alla chanser i världen att leverera stora resultat i många år framöver.

Ett av mina favoritbolag är som bekant Volvo. Det allra mesta pekar just nu mot att marknaden har tagit ut ett fruktansvärt scenario i förtid. Alla leveransrapporter från den amerikanska kontinenten pekar mot fortsatta framgångar för Volvo, ändå har aktien nästan halverats (årslägsta för ett par dagar sedan vid 63-64 kr). Om man betänker att ett aktiepris bör väga in det samlade värdet av alla framtida vinster så kan en halverad kurs på farhågor om några kommande magra år framstå som rätt överdriven. Å andra sidan visade EUs stresstester av de europeiska bankerna för så sent som 3 månader sedan att samtliga banker skulle klara av en stor kris. 3 månader senare håller Dexia på att gå i konkurs och även om den inte gör det så lär aktieägarna få ta en extremt stor del av förlustkakan. Så det kan uppenbarligen gå oerhört snabbt på de finansiella marknaderna. Något även en sann optimist som jag måste ha respekt för.

När man nu läser att Belgien och Frankrike har svårt att enas om hur uppdelningen av banken skall gå till blir man förstås lite orolig. För det första är Dexia inte det största orosmolnet, och har man redan nu problem med den första problembanken som dyker upp på agendan så kan man förstås undra hur det skall se ut om det blir fler banker som hamnar i trubbel? Dessutom är det uppenbart så att även om banken styckas så innebär det att kapital måste skjutas till. Dexia kan alltså ses som ett minigrekland i det att sanningar kommer att uppdagas. Dels kommer värdet på de statspapper som Dexia innehar förmodligen att tas upp till “verkligt värde” och inte några fantasisummor. Det skulle helt plötsligt ge analytiker lite bättre fingervisning om hur det kan stå till i de andra bankerna. Dessutom skulle såväl Frankrike och Belgien få bekänna färg i hur mycket kapital de anser att de behöver skjuta till för att rädda banken, och detta är alltså för att rädda en bank som klarade EUs stresstester. Det blir mer och mer uppenbart vilka orosmoln som faktiskt finns på finanshimlen.

När väl kapitalet har skjutits till måste det förstås bokföras i någon ände. Alla tillskott kommer att belasta såväl den belgiska som franska statsmaktens balansräkning, och det lär väl knappst vara positivt för något av dessa länders kreditrating. Klarar inte Frankrike att behålla sin trippel-A-status efter att ha räddat Dexia så ser det genast mörkt ut. Behåller de sin status så är frågan vad kreditinstituten lämnar för kommentarer om framtiden.

Som sagt, Grekland lever ännu vidare och kanske kommer Dexia att falla före. I vilket fall så kommer någon av dessas fall att ge en rejäl fingervisning om vad som väntas i framtiden. Som jag sagt tidigare så beror detta på att en hel del “sanningar” om saker och tings egentliga värden då kommer till ytan.

Nya varsel i USA

Siffran över nya varslade i USA steg under september med över 126%, till över 115.000 anställda, jämfört med månaden innan, och över 226% jämfört med samma månad för ett år sedan. På denna nyhet tog amerikanska futures ett skutt på över 0.7%. Sjukt, eller naturligt, eller…!?

Vill man vara lite optimistisk, vilket jag ofta är, så var detta högsta siffran sedan april 2009, och då vände ju börserna… :o)

Tillägg: Siffran över varsel ovan gäller NFP, Nonfarm Payroll (antalet sysselsatta utanförjordbruket), Inom privat sektor ökade antalet jobb med över 90.000. På fredag kommer ännu mer intressant sysselsättningsstatistik från USA. Min gissning är att den amerikanske ekonomin i grunden inte är så dålig, men att vi nu får konsekvenser av börsfallen som kommer att börja spegla sig i ökad försiktighet från företagen. Alltså en självuppfyllande profetia.

Apple – bra telefon, dålig strategi

Jag tillhör dem som starkt hoppades på en iPhone 5:a snarare än en 4a. Jag har många skäl för detta. Bland annat trodde jag att man i och med lanseringen av iPad2 lärt sig att det numer finns folk som inte köper en liten uppdatering. Eftersom undertecknad verkligen avvaktade länge innan jag köpte 2an så misstänker jag att det fanns många som aldrig tog steget. Jag hade först köpt 1an i wifi-modell och sedan även i 3G-modell, så jag var inte sugen på bara lite mer minne och en tunnare modell, dessutom med dåligt orginalfodral. Bara det faktum att jag själv resonerade på detta vis gör att jag tar för givet att många fler gjordet det och att många avstod från att köpa. Apple’s trick att sälja små uppdateringar är för mig på fallrepet. Det funkar i början när hysterin är som störst, men givet hur många som i dag handlar Apple-prylar så inser man att långt ifrån alla kan fortsätta shoppa på detta vis. Praktexemplet är försäljningen av iPad2 som jag bara tror fångade två grupper: Nördarna och de som inte redan köpt iPad1. Jag som kan det här med teknik kan säga att uppgraderingen till iPad2 INTE var värt pengarna och jag kommer inte köpa en lika liten uppgradering i framtiden. Detta betyder att många andra kommer att backa långt för mig av samma skäl.

Vad tyckte jag då om lanseringen av 4S? Faktum är att den förbryllar mig fullständigt och jag tycker Apple gör ett av sina största misstag sedan lanseringen av iPhone 2G. För det första tycker jag att man börjar sälja den nya modellen med mer fokus på tekniken i sin marknadsföring. Detta är inte Apple som jag känner till det. Nyanserna må vara små, men min magkänsla som är svår att beskriva i ord är att man vill hitta varenda uniq sellingpoint att man nu går in på tekniken i lite större utsträckning än tidigare. Detta är bara en sammantagen “hunch” från min sida. Å andra sidan brukar jag ha rätt i sådana  här frågor även om det fortfarande bara är magkänsla det handlar om. Det är orden och nyanserna jag anmärker på här. Små små saker som ändå belyser en viss skillnad från tidigare lanseringar, men som är ack så svåra att sätta fingret på.

Kanske är det så att iPhone nu börjar nå även det breda lagret som inte är så insatta att man måste lyfta fram aspekter som megapixlar, processorhastighet, minne, batteritid etc etc. Allt detta gör man dessutom inom exakt samma design. Läser ni vidare kommer ni förstå varför jag tycker man skulle uppdaterat designen. Bara en ytterst liten förändring hade räckt…

Nu tror kanske du som läser detta att jag tycker uppdateringarna är oväsentliga? Nej, inte alls. Jag tycker det är riktigt stora uppdateringar och jag tycker de förtjänar att ligga som en 5:a snarare än en 4s. Jag ställer mig frågande till varför Apple bränner så mycket teknisk utveckling på en S-modell. S står för speed och det hade räckt med minne och processor för att uppfylla detta. I kombination med uppdaterad mjukvara hade det varit tillräckligt. Frågan nu är ju vilken teknik som 5an skall innehålla? Apple börjar komma så pass långt att man snart har den teknik man behöver och där flaskhalsarna snarare utgörs av andra faktorer, som t.ex. hastigheten på internet.

Nu vet säkert Apple vad de sysslar med och undertecknad har inte en susning om vad framtiden i Cupertino har att förtälja, men jag ställer mig ändå lite frågande i dagsläget.

Så till mjukvaran. Det här låter mycket lovande. Visserligen förbättras prestanda på i princip alla punkter rent tekniskt, men i kombination med mjukvaran ger det en dubbeleffekt.

Man pratar mycket om kameran. Den ger inte jag personligen mycket för. Jag tar inte bilder med min mobil. Jag tar bilder med min Nikon D3s. Med mobilen tar jag minnen och då kan det kvitta om det är 2 eller 8 Mpix (fast jag förstår att det självklart finns en bred massa som bara har en mobil att plåta med). Däremot vill jag kunna ta minna minnen ganska snabbt. 1.1 s är allt för långsamt, men bra mycket bättre än dagens orimliga oändlighet för att få igång kameran. En assistent som dessutom kan hjälpa till med i princip allt? Låter nästan för bra för att vara sant. Detta skall bli den överlägset roligaste featuren att prova. Tyvärr, och jag säger tyvärr, är min farhåga att produkten initialt inte lever upp till förväntningarna, men jag är övertygad om att den med tiden kommer att förändra hur vi gör saker. Att kunna skicka gratis sms, diktera och i all väsentlighet röststyra hör sannerligen framtiden till. Ni som provat Dictation Dragon vet hur bra röststyrningen har blivit sedan den introducerades i slutet av 90-talet och jag är övertygad om att Apple kan göra en tjänst som överträffar tidigare erfarenheter.

Sen har vi ju hela konceptet med iCloud som är rent fantastiskt och något som gör att jag kommer fortsätta att njuta av iTunes medan andra förblir Spotify-förälskade. Nya iCloud kommer att förändra en hel del av våra dagliga rutiner, som hur vi tar med oss data, hur vi backar upp data etc etc. Faktum är att iCloud innehåller så bra tjänster att den breda massan, som t.ex. min pappa, aldrig kommer att förstå hur mycket de får ut av att bara äga telefonen och lägga lite dokument på den. Att Apple introducerar iCloud inom sitt ECO-system tror jag kommer att vara en fruktansvärt strategiskt riktig satsning. Alla de som tillverkar Android kommer att vara tvungna att samarbeta för att kunna konkurrera med Apple. Det kommer de såklart inte att kunna, varför tjänster som Google kommer fortsätta vara viktiga i många år framöver. Men som enskild leverantör knyter Apple sina kunder både närmare och hårdare. För den som förstår sig på tekniken är det högst ofattbart i dagläget (och jag säger dagsläget) hur man någonsin ska kunna köpa något annat än en telefon, surfplatta eller dator från någon annan tillverkare än Apple.

Jag anser mig själv vara en produktkännare av högsta tänkbara mått. Det jag tror ska slå har alltid slagit och det jag trott ska bli floppar har i princip alltid blivit floppar. iPhone 4S kommer att bana vägen för en framtida succé och den hade förtjänat att heta iPhone 5. Det är och förblir en gåta för mig varför den strandar på 4S. Detta i sig kommer säkert få en del att missförstå hur stora uppdateringarna egentligen är, och inte blir det bättre av att telefonen ser exakt likadan ut. Nu höjer Apple ribban till skyarna på iPhone5 istället. Jag tror att marknaden håller med mig eftersom aktien vände det initiala fallet i går. MEN jag tror att aktien kommer att falla framöver i det allmänt sura börsklimatet. Nu är det långt till nästa nyhet och mycket kan hända.

Alltså, tummen upp för iPhone 4S (som borde hetat iPhone 5) och tummen ner för Apples strategi.

Farhågor har börjat besannas

Ingen har undgått att Dexia annonserat att man har stora problem. Den här bloggen gör å andra sidan inte anspråk på att vara först ut med nya nyheter då jag har ett jobb att sköta på dagarna. Icke desto mindre tänkte jag kommentera händelsen.

Dexia, en av Belgiens största banker, annonserar att man har stora problem. För att göra historien någorlunda kort handlar det om en total exponering om ca 180 miljarder euro i grekiska statspapper. Vad jag har läst handlar det alltså enbart om grekiska statspapper, inte italienska eller spanska. Såväl Frankrike som Belgien har annonserat att man ställer upp och räddar banken genom att placera alla “dåliga tillgångar” i en egen enhet. Ungefär som man gjorde senast 2008 då även Luxemburg var med på räddningståget.

Till saken hör att Dexia och dess tillgångar är en förhållandevis liten spelare. Ser man på t.ex. Intensa som är en av Italiens större banker så har banken ett marknadsvärde på ca 18 miljarder euro, medan dess tillgångar landar på en bra bit över 650 miljarder euro. Under samma melodi kan man sedan fortsätta att räkna upp bank efter bank efter bank. Självklart råder ingen fara på taket sålänge statsmakten förmår rädda bankerna, men hur länge orkar man? Italien har redan en statsskuld på över 100% av landets BNP (att jämföras med Grekland som ligger på ca 170% och Sverige med ca 30%). I natt fick Italien dessutom sänkt kreditbetyg med inte mindre än hela 3 steg, dessutom med negativa framtidsutsikter enligt Moodys.

I går vinstvarnade Deutsche Bank och det blir nog inte den enda banken som gör det. Sedan tidigare har UBS skrivit ner sina prognoser kraftigt (i samband med den stora tradingsvindeln förvisso, men förluster är förluster och gör bara övriga förluster ännu mer kännbara).

Det är onekligen så att mycket nu talar för att banksystemet måste ses över, och det med ilfart. Så långt inget nytt, men varför dröjer det så? Min känsla är att politikerna inte agerar tillräckligt snabbt och att detta gör stora avtryck på marknaden. Skälen kan vara många, antingen inkompetens eller det faktum att EU består av 20 finansministrar. Som bekant har USA, Japan, Kina, Brasilien etc etc bara EN finansminister. Nästa fråga man måste ställa sig är varför länder som Tyskland skulle vilja försämra sin egen ekonomi på bekostnad av andra länder. Varför skulle något av de EU-länder som skött sig vilja det? Framstår det inte som ganska ironiskt att man ställde krav på Estland att uppfylla vissa budgetkriterier som i princip bara ett par tre länder inom EU klarar i dag? Estland framstår i dag som rena tigerekonomin i sammanhanget.

Anders Borg verkar vara den enda som vågar säga vad han tycker, och det är kanske inte konstigt om man kommer från ett välskött land som Sverige och dessutom står utanför EMU. Borg säger i princip rakt ut att Trojkan absolut inte bör godkänna nästa utbetalning till Grekland eftersom landet inte gjort tillräckligt för att möta budgetkriterierna. Borg sveper inte in orden i ursäkter som att det allmänna makrokimatet försämrats och att det eventuellt har påverkat greklands situation.

Allt som nämns ovan är förstås vida känt av marknaden och givetvis är det en av anledningarna till att börserna nu står på låga nivåer. Men för många som läser denna blogg kan det ju vara av intresse att få lite bakgrund till problematiken. Om ni läser några av mina rekommenderade bloggar så har ni kanske redan snappat upp allt detta.

Jag har en hel del åsikter som rör nästa utbetalning till Grekland vilka jag publicerar under ett kommande eget inlägg. Då handlar det om mycket cynism och konspiratoriska funderingar.

För dagen nöjer jag mig med att konstatera att jag står fast vid gårdagens påstående om att börserna säkert börjar uppåt, men långt ifrån självklart avslutar på plus. Asien har backat trots det stora rallyt i USA i går och Stockholm har vikit av rejält från dagshögsta även om börsen fortfarande ligger på plus. Möjligen var det några stora investerare som passade på att köpa i går då de kunde få stora volymer till ett bra snitt över ett bräde. Har jag rätt kommer USA att möta en blodig kväll i kväll.

Jag undrar om det inte är så att de amerikanska börserna har klarat sig förhållandevis bra på grund av att gemene amerikan verkar tro att landet har mycket liten exponering mot europeiska banker i allmänhet och grekiska banker i synnerhet. I så fall gör de om samma misstag som jag gjorde under finanskrisen då jag trodde att USAs problem av USAs problem och inte skulle drabba oss särskilt kraftigt. Åtminstone Bernanke verkar se det som sin plikt att ständigt upplysa befolkningen om detta. Han gjorde det återigen så sent som i går kväll.

Alltså, detta är inte menat som någon domedagsprofetia, men det börjar bli lättare och lättare att förstå varför paniken på marknaden tidigare var så stor. Jag fortsätter se över mina möjligheter att allokera mer kapital. Det finns fortfarande folk som hävdar att börsen ska sluta på plus (se senaste fredagens börstv på Di.se) och sålänge det finns folk som är villiga att skrika ut denna åsikt så ska man kanske vara skeptisk till huruvida vi sett botten eller inte. Vanligen är det ju när ALLA rusar mot utgången som man själv ska vända.

Ouch – vilket rally

Index i USA rusar i princip 4% från dagens botten. Om vi inte nu kan konstatera att Mr Market är en schizofren jäkel som i det snaraste borde placeras på hospice, direkt utan att passera gå, så vet jag inte vad som ska få in honom där.

Alternativa förklaringar, någon? Den enda jag har är att någon stor fond tar ett bet på att vi skumpar omkring på botten just nu. EU kommer inte tillåta att finanserna brakar samman, men nog ser de ut att jobba i uppförsbacke. I dag kom första tecknet på att en bank nu fått stora likviditetsbekymmer… och det var ändå en förhållande vis mindre bank än både de tyska och franska bankerna som det också spekuleras om kommer att få bekymmer. Say no more. Deutsche bank vinstvarnade i dag och det är väl inget bra tecken i alla fall. En vinstvarning redan innan något större kaos har brutit lös…

Nu kommer förstås de asiatiska börserna att stiga rejält under morgondagen, liksom de europeiska, men jag vill ändå lämna en rejäl brasklapp för att det mycket väl kan hända saker innan dagen är slut för vår del i alla fall. Jag kliver inte in och tokköper på att dippen är över i alla fall.

Själv vill jag också kommentera det faktum att Apple, precis som jag trodde, men till min stora besvikelse, bara släpper en 4S-variant av iPhone. Det här hör till Apples strategi och det är inte konstigt att det blev som det blev även om jag hade hoppats på en 5:a. Jag kan bara anta att 4:an säljer så himla bra, i kombination med att man nu släpper en massa ny mjukvara, gör att man anser att man åter kan kräma ut lite extra ur den gamla designen. Men jag tror det var många, inklusive undertecknad, som gärna hade köpt sig en ny design.

Nåväl, den som väntar på något gott… och mig lyckas de ju i alla fall lura eftersom jag kommer att stå där som en hund på försäljningsdagen och köa.

Ouch – vilken sell-off

Stockholm verkade repa lite mod hela dagen. Möjligen sålde investerare av mot slutet av nervositet för att USA inte skulle hålla, och den magkänslan var ju rätt. Det var ingen dålig spik som USA avslutade kvällen med. Mycket talar väl nu för att det blir en rejäl sell-off både i Asien och Europa under morgondagen.

Tyvärr är min magkänsla att eländet kommer att fortsätta fram till det att marknaden vet om det kommer att duka under någon fransk bank eller inte. Det känns lite som den springande punkten i dagsläget. Grekland i all ära, men det är inte deras isolerade problem som oroar marknaden, utan vad/vilka/hur/när dominoeffekterna drar igång.

Jag börjar allt mer känna att det vore fantastiskt bra om vi kunde få ett nytt 2008. Jag har redan nu börjat se över vilka möjligheter jag har till att skrapa fram mer kapital. Det här kan bli väldigt lönande en vacker dag.

Ett av mina starkaste minnen från 2008 var att man inte trodde det var möjligt att börsen skulle rasa mer. Dessa känslor hade jag INNAN Lehman kraschade. Nu känns det på precis samma sätt. Vi borde vara på botten, men vem vet… Mr Market kan ju vara rätt irrationell, för att uttrycka sig neutralt.

Nu är den stora frågan om stödet alla pratar om, dvs OMX 855-860 kommer att hålla. Trendkanalen är tydligt nedåt och om det nu finns så många TA-trejders där ute som jag tror det finns så kan det mycket väl dyka upp nya panikkänslor på marknaden rätt snart.

Värdering av banker

Eftersom banksektorn är den sektor som riskerar att ta den största smällen vid en finansiell kollaps är det förstås lite extra intressant att spekulera i hur man bör värdera banker.

Som med alla företag går det förstås att använda sig av P/E-tal. Många vill hävda att ett P/E-tal på ca 1.5 är ganska rimligt för banker, andra hävdar att det beror på vilken riskprofil banken har etc etc. Kärt barn har många namn helt klart. Ser man på SHB så värderas banken högre i förhållande till P/E än sina konkurrenter, aktiepriset tar dessutom mindre stryk vid breda nedgångar varför skillnaden i P/E-tal, relativt de andra bankerna, oftast ökar markant vid börsfall.

En anna intressant aspekt är att kika på det egna kapitalet och dra slutsatser utifrån detta. En del hävdar att en bra värdering ligger på ca 1.5x eget kapital. Detta förutsätter dock att man även känner till avkastningen på det egna kapitalet. I normala fall är mellan 10-12% ett ganska normalt tal, medan det förstås förekommer både högre och lägre.

Jag gillar värderingen som utgår från eget kapital. Det säger i någon mån en hel del om hur välkapitaliserad banken är i förhållande till det pris som investerare är beredda att betala för dess aktie. Då återstår att se vad investerare i normala fall är villiga att betala. Eftersom detta kommer att skilja sig beroende på bankens riskprofil är det viktigt att man följt aktien ett tag för att kunna kika på historiska siffror. TYVÄRR har jag inga sådana data i dagsläget (jag får försöka få fram historiska fakta lite senare), däremot har jag gott minne och kan säga att det mer än ofta har betalats ca 1.5x eget kapital för Swedbank, inte minst under 2010 då förtroendet för banken ju fortfarande borde varit något stött i kanten efter senaste turerna i Baltikum. Icke desto mindre har priset på aktien varit uppe och nosat på 120 kr trots att eget kapital (EK) endast legat på ca 80 kr. I dagsläget har Swedbank ca 85 kr/aktie i EK och ett pris per aktie på ca 76 kr och så sent om i förra veckan på 65 kr.

Under normala tider kan man säga att en värdering som ligger runt EK indikerar någon form av kris i en bank. Antingen en förtroendekris eller kommande förluster. Så fort priset sjunker under EK är det en signal som åtminstone gör mig extra sugen att följa aktien noggrannt. Billigt kan förstås alltid bli billigare, men jag skulle vilja lova att ett pris kring EK för vilken som helst av de svenska storbankerna är ett bra köp för den som har tiden på sin sida.

Jag hinner inte skriva mer om detta nu, men det är i alla fall något jag tycker ni som läser detta kan ta med er framöver när ni kikar på aktieprisets utveckling för någon av de stora svenska bankerna. För oavsett vad man tror om fastighetsmarknaden eller den svenska konjunkturen kommer dessa banker inte att gå under, och någon dag kommer de att värderas betydligt högre än dagens nivåer. Så oavsett om billigt kommer bli billigare så har rean på aktier i allmänhet och bankaktier i synnerhet just börjat, och mycket talar för att det blir lite billigare. Samtidigt, den som gapar efter mycket mister oftast hela stycket. Bättre att sprida inköpen om man tror att det kan bli billigare framöver.

Börjar man inte köpa aktier nu, eller väldigt snart, kommer man förmodligen aldrig att göra det heller!

Grekland klarar inte kraven

I kväll återgavs att Grekland ännu en gång kommer att missa målen uppsatta av Trojkan för att få del av nästa utbetalning. Vad detta får för konsekvenser på marknaden i morgon låter jag vara osagt men jag skulle bli förvånad om det gav någon extra skjuts uppåt i alla fall.

Grekerna har mycket att skylla på. Förvisso genomför man mängder av förändringar, som t.ex. att sparka 30.000 statsanställda, men det räcker inte. Ett av skälen är att BNP viker kraftigare än planerat vilket i sin tur gör att besparingarna inte räcker. Detta borde inte kommit som någon chock, och frågan är väl om de duktiga och erfarna ekonomerna inom Trojkan har tagit höjd för detta i sina beräkningar, dvs om man har möjlighet att bevilja lånen trots att man missar målen. Detta kunde t.ex. motiveras av att konjunkturen vikit kraftigare än någon kunde förutspå, eller t.ex. på grund av att man anser att det är oron i sig själv som nu påbörjat en självuppfyllande profetia och därför dragit ner grekerna djupare i avgrunden än vad de förtjänar. I vilket fall så är det enda som är helt säkert det faktum att Grekland levt långt över sina tillgångar och nu hamnat i problem på grund av det, inte på grund av vikande global konjunktur.

Tyvärr ser det bara mörkare ut för Grekland. Inte ens beviljade lån kommer att få landet på fötter eftersom uppförsbacken bara tycks bli brantare och brantare. Möjligen kan nya lån förlänge processen en aning, men statsskulden är nu så hög, och konjunkturen så låg, att de båda kurvorna knappast kan mötas oavsett hur mycket Grekland skär ner på sina utgifter. Det enda som vi investerarebehöver bekymra oss över är hur mycket av detta som redan är inprisat i kurserna redan.

Låt säga att en default i Grekland redan finns på bordet. Då är frågan 1. Stannar de kvar i EMU och fråga 2. Hur stor blir skuldnedskrivningen?

På fråga 1 verkar de flesta överrens om att Grekland skall vara kvar i EMU, och ärligt talat tror jag inte de har något val. EMU är ett politiskt projekt av enorma proportioner och det vore orimligt att tro något annat än att valutaunionen får leva vidare. Skulle den inte göra det kan vi börja spekulera i både vilka länder som kommer att tvingas lämna Euron näst på grund av taskigt skötta statsfinanser, men också vilka länder som kommer vilja lämna Euron av egen kraft. Den stora frågan i dagsläget är ju hur någon skall kunna lämna euron eftersom detta inte finns stipulerat i fördraget, men så fort någon tvingas bort blir det förstås en icke-fråga. Antingen blir man utkastad eller så skiter man helt enkelt i spektaklet och säger upp sitt medlemsskap. Om länder som Finland knorrar redan nu är det förstås inget emot hur det kommer att låta när väl skiten når fläkten.

Stibor fortsätter stiga

Som påtalats förr är Stibor ett bra mått på hur förtroendet på den finansiella marknaden står sig, framförallt mellan bankerna. Just nu är Stibor på höga 2.2% vilket skall jämföras med 1.4% i början av året och ännu finns inga tecken på avmattning. Mycket talar tvärtom för att turbulensen kanske bara är i sin linda. Allt hänger förstås på utvecklingen i Grekland eftersom det är denna som riskerar att starta en lavin av problem om ytterligare banker utanför Grekland skulle få problem. Närmast till hands ligger förstås de franska bankerna, men därefter ligger inte Italien och Spanien långt efter. Även GB ser ut att kunna få rejäla problem. Även de svenska bankerna kommer förstås att dras med ner, men här i Sverige är vi alla fall så lyckligt lottade att statsfinanserna tål både en och annan törn utan att vi behöver se konkursade banker. Nu påtalar förstås vän av ordning att det är sjukt att förvänta sig att staten skall rädda de svenska bankerna, men jag kan bara säga, “hate the game, not the player”. Ingen av de 4 stora svenska bankerna kommer att gå under denna gång heller. Nu har ju t.o.m. Swedbank gjort allt i sin makt för att blidka den svenska regeringen trots att man är europas näst bäst kapitaliserade bank.

Jag uppmanar i alla fall alla att hålla ett öga på Stibor, det är klart väsentligt data som kan tala om en hel del om hur den finansiella marknaden mår utan att man behöver påverkas av subjektiva artiklar i t.ex. DI.se, som för övrigt är en riktig skittidning (åtminstone nätupplagan). Få svenska tidningar ägnar sig åt censur i dagsläget, men DI.se är definitivt en sådan givet hur många kommentarer de censurerar bort trots att de innehåller helt sakligt och artigt språk. Undertecknad intygar eftersom mina egna inlägg många gånger plockats bort, helt utan saklig grund och endast för att jag haft en annan åsikt än tidningen.

Håll koll på Stibor. Har du inte kvar länken sedan förra inlägget går det bra att klicka här.