BP’s uppgång

Många är vi som följt bolaget BP sedan krisen med oljeläckaget. Jag köpte själv BP i två omgångar, dels på 34 dollar och dels på 32 dollar. Snittet landade nära nog på 33 dollar och detta köpt till en kurs på över 8 kr mot dollarn.

Jag sedan dess sett aktien gå från dryga 27 USD till dryga 38 USD, alltså över 30%. Några gånger har jag tänkt att jag kanske gjorde fel när jag sålde aktierna till en liten förlust. Men med facit i hand kan jag säga att jag gjorde rätt. På samma tid har kronkursen gått från över 8 kr till 6.86 kr mot dollarn, alltså en minskning med ca 15%. Sett till att jag inte träffade botten, utan endast hade tjänat 15% på dagens uppgång hade alltså rörelserna tagit ut varandra. Det jag däremot inte visste var att kronan skulle stärkas så snabbt mot dollarn. Jag trodde nog det skulle ta ett par år innan dollarn sjönk till under 7 kr.

Tyvärr, för amerikanerna, är det nog bara början vi ser på dollarförsvagningen. Jag ser inga som helst triggers för dollarn, vare sig på kort eller lång sikt. Jag nämner kort eftersom det i det korta perspektivet var intressant med BP. På lång sikt kan man nog tänka sig att oljepriset som bör vara inflationskänsligt korrigeras. Men min poäng är att jag lika gärna kan göra mitt BP-köp idag och inte tycka att det känns märkligare eller sämre, bara för att aktiekursen stigit på sistone.

Sen ska man förstås funder på vad man tror om oljans framtid. Jag ser framför mig att oljepriset skjuter i höjden rejält strax innan den antingen tar slut eller världen börjar justeras mot användning av mer förnyelsebara energikällor. Detta är också ett av motiven till varför jag hellre köper ABB idag än oljeaktier, och då pekar jag inte ut BP specifikt. På lång sikt är det el som gäller. Oavsett hur den produceras kommer ABB att kunna transportera, lagra och/eller överföra den. Allt detta förutom den fantastiska automationsteknik man också säljer.

Mattias Klum som fotograferar för National Geographic sa att huvudkonterat hade en “banner” uppsatt där det fanns att läsa, “Adventure is nothing but bad planning”, och jag skulle vilja påstå att en nervös investerare inte har planerat sin investering. Jag undrar om inte även den store Buffet hade hållt med om det.

Eftersom den här dagen redan har börjat gå i köp-rek-tema så kan jag ju passa på att avsluta med en köprek på ett annat av mina favoritbolag, Volvo. Kursen ligger nära årshögsta, men på några års sikt tror jag man kan vara säker på att aktien utklassar börsen. Men det får bli mer om det en annan dag.

Något jag lärt mig genom åren som investerare är att man verkligen måste ha tålamod.

Boliden, ABB och Nokia in

Ett beslut som kanske har mognat in med tiden och månderna är att mer och mer gå över till strikt värdeinvesterande filosofi. Begreppet värdeinvestering är något som jag läst mig till från diverse bloggar och artiklar på nätet, inte minst de bloggar jag gör reklam via länkar från min egen sida.

Utan att hinna gå in på exakt vad värdeinvestering innebär kan man väl kortfattat säga att det innebär betydligt tryggare investeringar där bolagen man placerar pengar i är välskötta. Inga enorma kursraketer, men istället en tygg och stabil avkastning över tid.

Att just detta blivit så intressant för mig hänger extra mycket ihop med att min pott för placeringar har vuxit till sig genom krisen. Hade jag haft mindre pengar hade jag helt enkelt varit mer riskbenägen. Vilket var fallet när Swedbank t.ex. stod som lägst. Självklart kunde en konkurs ha gjort att jag förlorare alla pengar där och då, men tron på att staten nog skulle rädda banken som undantaget några misskötta år och dålig ledning trots allt hade en mycket stabil intjäning på hemmaplan var så stor att jag lätt kunde räkna hem investeringen så länge konkursen uteblev. När kursen gick under första NE-kursen var det givet att marknaden prisade in just konkurs. Vid något tillfälle slutar ju värderingen vara “rimlig” eller förankrad i något som skulle kunna kännas som “rimligt”. 14 kr (omräknat till dagens antal aktier) och ett börsvärde på ca 20 miljarder visade definitivt att marknaden inte uteslöt konkurs. Vad spelar det då för roll att aktien stod i 50, 25, 14 eller 2 kronor? Det enda man behövde göra var att fundera på om konkurs var realistiskt eller inte. Skälen till varför det inte var realistiskt kan ni läsa om i alla andra inlägg på denna blogg.

För att återknyta till historien om värdeinvestering så är det nu som så att jag ser en betydande möjlighet att få ihop ett riktigt rejält kapital redan innan 65 års ålder, dvs då de allra flesta svenskar går i pension (i dagsläget). Detta skulle ske även med den genomsnittliga kursutvecklingen på börsen de närmaste 30 åren (ja, jag har mer än 30 år kvar till pension vid 65 års ålder) generera en mycke bra avkastning. Av detta enkla skäl känner jag mig alltså mindre riskbenägen.

Så, efter denna till synes konstiga utläggning vill jag bara konstatera att jag har plockat in ABB, Boliden och Nokia i min portfölj. Man kan tro att det är Swedbank med den stora uppgången som fått stryka på foten, men så är inte fallet. Istället har jag dragit ner mitt innehav i Vostok Nafta till förmån för de andra bolagen. Att det blev just dessa bolag förklaras av att ABB är ett sencykliskt bolag. Men förr eller senare måste stater och länder investera i kraft-infrastruktur, och då ligger förstås ABB i vinnarhålet. Tiden är inte inne ännu, vilket syns på kursen som mer eller mindre legat still väldigt länge, men den kommer nog ganska snart tror jag. Inom något eller ett par år kan det dra iväg rätt bra igen för bolaget. ABB är synnerligen välskött, har stabil utdelning och har en mycket stor kassa. Dessutom gillar jag bolagets produkter väldigt mycket. Att jag själv är utbildar civ.ing. i elektroteknik gör förstås att jag tror mig förstå mig på bolagets produkter och har en möjlighet att avgöra om mina framtidsvisioner för bolaget är rimliga eller inte. ABB finns dessutom representerat på alla världens marknader, inte minst de så viktiga tillväxtmarknaderna.

Boliden behöver jag inte gå in närmare på. Jag har skrivit massor av inlägg om varför man måste äga viss gruvindustri och varför jag tror att metaller alltid kommer att behövas. Däremot ägde jag länge Lundin Mining då jag ansåg att potentialen i den aktien var något högre. Jag har nu omvärderat situationen utifrån ett mer värdeinvesterarvänligt perspektiv och värdesätter istället ledningen och de välskötta egenskaperna i företaget framför snabba och mer riskabla pengar. Att LUMI’s ledning dessutom gjort mig besviken vid så gott som varenda kvartalsrapport spelar förstås också in. Att inte kunna kommunicera med marknaden, eller göra det tillräckligt professionellt, skapar bara osäkerhet, och det är inget jag vill ha i min portfölj. Åtminstone inte så länge det finns fantastiska alternativa placeringar på börsen. T.ex. Boliden för under 100-lappen. Lägg därtill att kopparpriset är på väg att slå nya rekord, trots alla utsagor om hur Kina m.fl. har byggt upp enorma kopparlager under krisen… Kina behöver mer koppar, sen har vi resten av världen som inte vågade eller hade råd att bygga lager. Lägger man därtill en stabil kassa och stabila utdelningar så får man nog erkänna att Boliden är det bolaget, av de två, som passar min investerarfilosofi allra bäst. Även om det blir motigt att eventuellt se LUMI gå starkare än Boliden om några år.

När Nokia’s aktie hade stigit 10% från ATL (All Time Low, i någorlunda modern tid alltså) började köprekarna hagla in på bolaget. Nu var det Nokias tid, och Nokia var så välskött med stark kassa att man nu hade alla chanser i världen att vända skutan etc etc… Efter ytterligare några dagar börjar säljrekarna komma. Snacka om en marknad med kort näsa. Jag ska villigt erkänna att jag inte längre är lika positiv till Nokia som jag en gång var. Men oddsen för att Nokia skulle vända skutan och faktiskt bli en vinnare igen är så oändligt mycket större än chansen (eller risken) att vinna på Lotta, Triss eller you name it. Man måste inte investera alla sina pengar i Nokia, men att inte stoppa in en liten slant från dagens nivåer på 67-68 kr vore dumt. Faktum är att bolaget har en så pass stark kassa att bara direktavkastningen från bolaget som har en lång historia av oavbruten utdelning gör det intressant för mig att invester pengar.

I förhållande till Swedbank är det fortfarande mycket små pengar jag har i de övriga bolagen, men på sikt hoppas jag kunna öka. Till viss del hoppas jag att börsen ska stampa stilla tills det blir dags för utdelning från Swedbank, förhoppningsvis redan 2011. Att kunna köpa bra bolag så billigt som vi kan göra idag, sett till de FRAMTIDA vinsterna, är få förunnat. Men visst är det lätt att tro annat efter de enorma uppgångar som varit. Men låter er inte luras. Börsen kan nog ses som riktigt billig på 5-10 års sikt hur man än vrider och vänder på det, i alla fall för oss svenskar.

Bolag jag fortfarande väntar på att plocka in är Sandvik, Alfalaval och Hexagon i första hand.

Blankningen minskar drastiskt i Swedbank

Förra veckan minskade antalet tillgängliga aktier för utlåning från över 20 miljoner till ganska precis 14 miljoner. Har det synts i kursen?

Frågan nu är väl när blankarna tycker att det är ett bra tillfälle att öka igen. Förmodligen gick kanske startskottet idag. Men ett är säkert, vi har nog lämnat de riktigt låga nivåerna för en bra tid framöver. Förhoppningsvis för alltid.

Jag noterar med glädje att min överfyllda swedbankdepå nu börjar se riktigt värdefull ut.

Swedbank och Logiken hos DI.se

Jag upphör aldrig att förvånas över DI.se’s journalistiska inkompetens. Idag smetar man upp rubriker som lätt får läsaren att tro att enda anledningen till att Swedbanks aktiekurs stigit på sistone är den sk “Gardell-effekten”. Cevians intåg har alltså gjort att fler vågar satsa sina pengar i banken i hopp om snabba pengar i retur. Sedan tre veckor tillbaka har kursen på Swedbank stigit 13% och även om Basel III kan ha bidragit en smula så avser artikeln visa på att det är Gardells förtjänst att kursen stigit. Den enda rimliga frågan är då om Cevian har köpt upp hela börsen? Vilken finansman var det som köpte Boliden på 81 kr för tre veckor sedan och vände den skutan? Jag hänger tydligen inte med längre.

Jag kan inte begripa att man som journalist inte skäms över att skriva artiklar som inte är skarpare än formuleringar som till och med min snart tvååriga dotter nästan mäktar med.

För oss andra Swedbankägare vill jag tillägga att uppgången naturligtvis beror på att fler och fler inser att banken inte har en fullt så prekär situation framför sig som marknaden tidigare prisade in. Det finns rent av en och annan stolle som börjar tro att banken kanske kan komma att bli överkapitaliserad framöver. Ho ho, ha ha…. vilka stollar….

Själv må jag säga att det känns skönt att ha ett duktigt saftigt kapital som jobbar i denna bank. Över 80% av portföjen må låta riskabelt, men så länge Kung Wolf styr skutan känner jag mig ganska nöjd. Frågan är ju bara om inte nya styrelseordföranden fick åka lite av en snålskjuts denna gång. Nåväl, det kan kvitta. Klarar Swedbank att leva upp till 15% avkastning på eget kapital så ska kursen upp en bit till.

Med ökad Swedbankkurs följer nästan uteslutande ökad blankningsaktivitet. Så även denna gång. Antalet blankade aktier stiger och det kan vara bra att mentalt förberedda sig på en ny dipp framöver. Men oavsett, kursen pekar upp och den ska upp, en bra bit till. Om 2-3 år tror jag vi ser helt andra siffror än idag, även om den procentuellt största uppgången redan ligger bakom banken.

VNIL i dragläge?

Myslinski på Redeye kommer i sin TA-analys fram till att BEF ska upp. För ett par dagar sedan noterade samma man att VNIL hade nått botten. Om båda dessa “profetior” slår in borde alltså VNIL med 18% av sin substans i just BEF snart dra all världens väg. Eftersom jag tror på en vändning i världsekonomin och större riskvilja i allmänhet så bör BRIC-länderna kanske vara ur det värsta nu. Det svänger förstås snabbt, men uteblir double-dippen och alla blir överrens om att Europa överlever så är det läge att investera i dessa regioner.

Boliden ser också bra ut. Aitikgruvan byggs ut i tillfredsställande takt och råvarupriserna är snart uppe på årshögstanivåer. Ändå har Boliden handlats under 100-lappen länge nu.

Swedbank har blivit mindre svängig och betydligt stabilare. Känns riktigt bra att ha en enorm post just där.

Hur vågar man ta i HQ

HQ är idag en av de mest omsatta aktierna på stockholmsbörsen. Varför?

Jag kan förstå att kursen pressas upp av blankare som “måste” köpa tillbaka. Men att handla en aktie som har “bevisat” värde om ca 2 kr/aktie till över 8 kr och som mest nästan 14 kr känna helt absurt.

Swedbank är största nettoköpare, och från deras sida rapporteras hårresande nog att det mestadels är småsparare som håller sig framme och köper. Sjukt !!

Håll er borta från HQ eller köp den för under 2 kr eller för ett mycket, mycket, litet belopp och då som en ren och skär lottsedel. Förmodligen har man bättre chans att vinna på HQ än på triss, men oddsen får nog sägas vara så horribelt dåliga att inget pris över 2 kr är värt “risken”.

Men alla är vi förstås olika… och det är väl därför en aktiebörs existerar överhuvudtaget.

Lycka till säger jag bara!

Förvärvstider

Det  är en hel del förvärv som sker just nu. Inte minst har det varit en hel del större förvärv i USA, men nu börjar det hända betydligt närmare oss också. BA tittar tydligen på möjliga förvärv och inte minst AlfaLaval verkar vara ute efter Munters. Förvärvsspekulation kan vara en nog så god anledning till att köpa “bra” bolag. Dåliga bolag bör man nog aldrig köpa oavsett förvärvsmöjligheterna. Jag utesluter personligen fortfarande inte att det i framtiden kommer en större affär där Swedbank är inblandad.

ABB får också köprek av den bättre delen av DI, dvs pappersupplagan. ABB ligger helt rätt i tiden och att aktien stått still så länge gör nog bara köptillfället desto bättre. ABB kommer inte stå och stampa i all evighet. Rätt som det är tar det fart.

Tendensen på börsen, generellt, tycker jag har gått från de otroligt kraftiga svängningar som rådde under finanskrisen, där allt gick våldsamt upp eller ned, till att på sistone vara mer av en segrörlig process nedåt följd av snabba ryck uppåt. Som investerare måste det vara omöjligt att trejda kort i detta klimat. Därför känns det extra bra att vara rejält lång och bara titta på börsen från lite håll.

Placera.Nu räknar med tillväxtländerna

Jag tror det är första gången jag ser någon “officiell” nyhetskanal erkänna att den svenska börsen i större utsträckning klarar sig ganska fint oavsett hur det går när storebror nyser. Lars Frick som för bara någon vecka sedan tyckte att man skulle låta bli att investera sina pengar på börsen i dessa osäkra tider gör en helomsvängning och tycker nu att det kan vara köpläge efter augusti månads ras.

Det är inte lätt att följa med dessa experters råd alla gånger. Det svänger fort mellan vad de tycker och inte tycker.

Ni som vill läsa den “nya” artikeln kan läsa den  här.

ABB, Volvo, AlfaLaval, Sandvik, Hexagon är bara några av de exempel jag ständigt tjatar om som kommer att klara sig ypperligt, även under långlivad och seg amerikansk återhämtning.

Swedbank tuffar på

Gardell skapar i vanlig oreda på börsen. Senast är det sparbanksstiftelserna som lovat att bevaka sina intressen, vilket betyder att man tänker motarbeta Gardell i möjligaste mån. Precis som jag trodde ser Sparbanksstiftelserna den klart fördelaktigare långsiktiga strategin i banken som en fördel, kontra snabba försäljningar av “övervärden” i banken. Personligen håller jag helt med.

Resan i Swedbank har varit extremt tumultartad och emotionell sedan jag först placerade mina pengar i banken. Idag ser dock allt betydligt bättre ut för banken och värderingen har därför också börjat smyga sig uppåt. Jag tillhör de som faktiskt tror att 100-110 kr kan vara möjligt redan nästa år lagom till utdelningsdatum. Att idag kunna köpa en pref-aktie för 87 kr och med “säkerhet” kunna få 4:80 kr i direktavkastning får anses mycket lockande för många investerare. Det slår ju bankräntan med hästlängder om inte annat. För bara några dagar sedan stod preffen i under 82 kr och det finns inget som säger att den inte går ner dit snart igen.

Såvida inget stort och oförutsätt förändrar min inställning till banken har jag lovat mig att aldrig förändra mitt innehav som jag har idag. Med tiden får direktavkastningen se till att portföljen blir diversifierad. Vid 4:80 kr/pref får jag en mycket tillfredsställande utdelning varje år. Betänker man att utdelningen med största sannolikhet kommer att höjas allt eftersom så ser det bara bättre ut. Tar man sedan i beaktande att det kan komma att bli extrautdelningar med tiden så ser den här affären ut att kunna bli det bästa jag någonsin gjort och någonsin kommer att göra på börsen… och allt ihop sker helt automatiskt medan jag knegar vidare på mitt dagjobb.

Sämre kan man ha det !!

Vem sa: “Bara pöbeln och kapitalet ska arbeta”?

HQ-debaclet

Ingen har förstås missat HQ-debaclet, men frågan är om man missat att köpa Öresund till en billig peng. 88 kr som Öresund handlades till igår var nog rätt billigt. Så sent som för några månader sedan handlades Öresund till över 140 kr. Givet att man gör totalförlust på hela innehavet har värdet på Öresund ändå sjunkit mer än vad HQ var värt. Det som förstås pressar kursen är den “förtroendekris” som herrarna H och Q nu står inför. Mycket av skälet till att Öresund handlats till Premium snarare än Rabatt vid många tillfällen beror ju just på dessa herrars sinne för affärer. När nu detta “sinne” fått sig en törn så vill nog inte många handla Öresund till premium längre. Så frågan är vad Öresund är värt.

Personligen tycker jag Öresund är ganska intressant. Men jag avvaktar dock någon, eller flera, veckor till innan jag köper något. I dessa tider är allt så turbulent att det mesta kan hända. En nyckelfråga är försås hur mycket av värdet på HQ Fonder som Öresund kan tillgodogöra sig när sista raden av likvideringen/försäljningen är gjord. Detta återstår att se.