Jag tycker att “räntenettodiskussionen” fått för stora proportioner i media. Visst är det sant att det är den största intäkten för en bank, men det är också så att den påverkas av yttre omständigheter, omständigheter som för tillfället inte är speciellt gynnsamma. I Swedbank’s fall oroar sig analytikerna för vad som ska hända om räntenettot fortsätter falla. Svaret är förtsås att det finns en botten för detta räntenetto där det inte längre bli lönsamt för en bank att bedriva just bankverksamhet. Som det ser ut nu är vi på väg mot denna botten och värre än så kommer det inte att bli. När räntorna sedan vänder upp kommer bankernas intjäning åter att öka och analytikerna kommer förstås att förvänta sig gigantiska belopp i intjäningn istället. Över tid bör dock räntenettot vara ganska stabilt och öka med utlåningsvolymen och inflationen.

Beträffande just Swedbank diskuteras räntenettots effekter som bidrag från dels minskad utlåning och minskad tillväxt. Många hävdar att Swedbank tappat marknadsandelar i och med krisen. Så är inte fallet. Ska man säga att de tappat något så ligger tappet på tillväxten, dvs nya kunder som väljer Swedbank framför andra, och det gäller främst på bolånesidan. Detta har varit en medveten strategi från Swedbanks ledning i och med att man vill se över de tillgångar och kunder man har i dagsläget innan man åter försöker konkurrera om ytterligare utlåning.

Under presskonferensen senast sa VD Michael Wolf att banken nu åter skall börja fokusera på att locka nya kunder till sig. För en bank är det extremt lätt att locka över kunder från andra banker. Det är bara att erbjuda lägre ränta så finns det många som är villiga att byta. Det tjänar man kanske inte stora pengar på, men dessbättre tenderar kunder att stanna kvar i en och samma bank över tid. Det är alltså främst kunder som har specifika skäl till att byta som väljer att göra det. T.ex. kunder som är på jakt efter en ny bostad. Kollar man ändå upp boräntor är det lätt att byta bank i samma veva. Det är på den marknaden som Swedbank kan vara lite mer aggressiva i framtiden.

Den minskade utlåningen i baltikum drar ner intäkterna rätt mycket då marginalerna där är högre än i Sverige. Det får förstås också konsekvenser på kort sikt för banken. Men på lång sikt vidhåller jag att det är bra för Swedbank att vara närvarande i regionen. Nu är de dessutom marknadsledande i några av länderna. Vid någon tidpunkt kommer det att bli en bra kassako, även om det dröjer 5-10 år.

Det är helt enkelt så att det kostar att utveckla sin verksamhet. Det som hänt de senaste två åren är en smäll man fått ta på bekostnad av att bli just marknadsledande i de specifika regionerna. Med facit i hand vet vi att det var fel beslut att vara så aggressiva, men på sikt kommer det med största sannolikhet att bli en bra affär.

Liksom alla krascher uppstår finanskriser också med jämna mellanrum. Dock, om man nu ska hitta något positivt, brukar de åtminstone uppstå mer sällan. Med en färsk bankkris i ryggen kan man som investerare hoppas att banken lärt sig något och att detta skänker viss stabilitet de kommande 10-15 åren.