I Dagens Industri skriver Mauritzon idag om hur värderingen baserad på eget kapital nu är likvärdig för både SEB och Swedbank. Det faktum att Swedbank har hämtat in det stora försprånget som SEB hade menar Mauritzon kan bero på att placerare nu anser att Swedbanks stora andel bolånekunder är klart fördelaktigare än SEB’s stora andel företagskunder.

Tänk att jag skrev om exakt detta för långt över ett år sedan. Först nu lyfter analytikerna fram detta som ett skäl till varför det kan vara lämpligt att Swedbank skulle värderas högre än SEB. Inget ont om Mauritzon. Jag måste erkänna att han är den enda journalisten/analytikern på DI som verkar ha en susning om vad det hela handlar om. Samtidigt är det förbluffande att jag ingenstans, annat än på bloggar och på Avanzas forum, har läst om denna aspekt tidigare.

Företagsutlåningen går mycket trögt idag, det gör däremot inte bolånemarknaden. Den som överhuvudtaget ägt en aktie och därmed någon gång intresserat sig för samhällsekonomi har inte kunnat undgå att läsa om hur bolånemarknaden hela tiden ökar.

I goda tider lär dessa bolån öka ännu mer, i svåra tider är det dessa bolån som förhoppningsvis är de som vi människor kämpar mest för. Inte många kastar in nyckeln och går från hus och hem i första taget. I synnerhet inte om alternativet är att vara helt bostadslös med ytterligare skulder kvar att betala av.

Långsiktigt är det ingen tvekan om att det är mest stabilt och mest riskavert att satsa på den bank som har störst andel bolån men som också finns representerat på företagssidan, allt i en så svensk tradition som “lagom” erbjuder. Det vill säga: sålänge man vill ha bank i sin portfölj.