Märkligt Diamyd

Diamyd Medical annonserar idag att man tar in 35 miljoner kr i en riktad nyemission. Detta förefaller mig mycket märkligt.

Det finns idag 27.3 miljoner aktier i bolaget. Den riktade NE avser nästan 300k nya aktier och ger ett pris på ca 120 kr/aktie.

Det som gör mig helt förbryllad är att bolaget först haussar sig själva, sedan beställer en analys av Redeye, därefter haussar man sig själva ännu mer. Bolaget gjorde nyligen en nyemission och fick in en massa pengar. Kort därefter började ledningen prata om up-front-betalningar i 40-miljoners-klassen, sedan haussade man sig ännu mer och slog sig för bröstet då man fick särläkemedelsstatus i USA. Allt detta för att mycket kort, läs: MYCKET KORT, därefter annonsera att man gjort en riktad nyemission som man inte knystat ett ljud om till marknaden. På denna nyhet stiger dessutom kursen med 5% i stigande stund och säkert ännu mer vad det lider???

Bolaget tar in 35 miljoner kronor. Vad ska de använda dessaa till? De säger själva att dessa pengar kommer att underlätta för bolaget när tillfälligheter och kapitalbehov uppstår, vilket förstås är självklart, men knappast en trovärdig värdering till varför man inte låter aktieägarna gå in med kapitalet. Det är ju inte så att Diamyd står inför en nära förestående kapitalintensiv insats, eller?

Ni som tvivlar på det jag nu skriver: Jag kritiserar inte att de behöver pengar då jag tror att det är mycket långt kvar till det att det blir några rejäla intäkter för bolaget. Dessutom kan det vara fint med en större ägare som är mer långsiktig och som kan vara med vid kommande nyemissioner etc. Men varför plockar man inte kapitalet av befintliga aktieägare? Är man rädd för att kursen ska sjunka? Vill inte ledningen att kursen ska sjunka så att de kan köpa ännu fler billiga aktier? Dessutom är inte en ny ägare med 300k aktier speciellt “stor”. Om bolaget är så fantastiskt som ledningen säger så borde det ligga i allas intresse att hålla nere aktiekursen lite till, åtminstone några månader så att alla hinner köpa lite fler aktier.

Jag får inte ihop ekvationen just nu. Med lite tid kanske pusselbitarna faller på plats. Men just nu är hela ledningen lite av ett mysterium för mig.

Järnmalmspriset rusar

Järnmalmspriset har uppmärksammats rejält sedan BHP Billiton lyckats omförhandla sina leveranskontrakt med några asiatiska stålproducenter. Järnmalm är den viktigaste insatsvaran i stål och priserna ser nu ut att skjuta i höjden. Inte minst har BHP Billiton lyckats omförhandla kontraktens varaktighet från 1 år till ett kvartal och därmed brutit en 40-årig trend på marknaden, man har även lyckats fördubbla priset på järnmalm, vilket får anses vara extremt i dessa tider.

I mina skapar detta ett stort problem för ett av mina favoritbolag, SSAB. Bolaget köper naturligtvis stora mängder järnmalm och måste på något sätt skyffla över kostnaderna på kunderna. Eftersom detta kan ta tid skapar det viss press på bolagets marginaler. Det som ligger i den positiva vågskålen är att BHP Billiton, i och med att de fått igenom sina krav, visar att man tror att den globala stålmarknaden kommer att växa något oerhört framgent. Det är i alla fall min tolkning av att de asiatiska stålbolagen dessutom gått med på dessa dramatiska höjningar. Detta bådar förstås gott för stålbolagen även om insatsvarorna blir dyrare och talar om möjligt ganska mycket för SSAB på lite längre sikt. På kort sikt är det däremot lite mer tveksamt om de lyckas lämpa över de fulla kostnaderna på kunderna, det tror inte jag.

Marknadens dom är att man likväl handlar upp SSAB idag med nästan en hel procent trots att OMX ligger och väger med tyngpunkt på minussidan. Kanske är det så att marknaden ser signalerna om den ökande framtida efterfrågan på stål som betydligt viktigare? Det får vara min kortsiktiga tolkning i alla fall och befäster i så fall bara teorin om att stålbolagen går en mycket ljus framtid till mötes.

Det ska bli intressant att se vad prishöjningen på järnmalm kan betyda för övriga metallers prisutveckling. Min tro är att samtliga basmetaller kommer att handlas upp, och kanske kan det vara en bidragande orsak till prishöjningarna vi nyligen sett på både koppar och zink. Åter ser det ut som om även koppar- och zinkproducenter i så fall går en ännu ljusare framtid till mötes, och åter känns det som om rekommendationen att köpa just gruvbolagen ligger helt rätt i tiden.

SAS’ dåliga nyheter tycks aldrig sluta

Senast i raden är det nya EU-regler som sägs riskera att bolagets hela kapital riskerar att dräneras. Jag är inte insatt i företaget och lämnar därför analyserna åt någon annan. Men visst känns det som om i princip allt pekar käpprätt åt skogen för SAS just nu. Undrar hur mycket ett företag som i princip är fullständigt dränerat på kapital och expansionsmöjligheter är värt på den öppna marknaden? Förmodligen inte mer än flygplanen och ett mycket modest goodwill-värde!

Finns det någon som tror på bolaget? Vid förra nyemissionen avstod självaste VD:n att fullteckna sig? Upprepas mönstret även denna gång? Med största sannolikhet skulle jag tro att det gör det.

Negativ press kring Betsson

Jag hoppas att ni tog hem vinsten i Betsson. Även om ni fortfarande har vinst i Betsson på dagens nivå känns det som om aktien kan hamna under press i och med att turkiska tidningar skriver mycket om de lagbrott de anser att Betsson gör sig skyldiga till i Turkiet. Sant eller falskt? Jag har ingen aning och är inte rätt person att bedöma situationen, men som det korta affärsförslag som aktien var är det nog helt rätt att kliva av tåget en liten stund nu och se hur soppan utvecklar sig. Vad jag förstår så har Betsson trots allt ganska signifikanta intäkter från Turkiet som nu riskerar att minska.

Kopparpriset stiger

Trots att det talas om att börsen står inför en ytterligare nedkörare verkar det inte som om kopparköparna tror detta. Kopparpriset har stigit kraftigt på sistone och noterat nya årshögsta på ca 7800 dollar/ton. Självklart är detta på längre sikt mycket värdefullt för både Boliden och Lundin Mining. Även zink-priset ser ut att ha bottnat ur och återhämtar sig. Idag står zinken i ca 2300 dollar/ton medan årshögsta ligger kring 2700 dollar/ton. Sammantaget är det mycket som talar för våra svenska gruvbolag i dagsläget. Utan ett undertecknad Tenke-kontrakt tycker jag fortfarande att LUMI’s kurs, som närmar sig 36 kr, ser lite ansträngd ut, men förklaras med största sannolikhet av att de allra felsta aktörerna anser att Tenke mest handlar om formalia. Freeport, som är LUMI’s kollega i Tenkegruvan steg kraftigt igår och bidrar säkert till även de svenska gruvbolagens uppgångar. Boliden handlas åter till över 100 kr vilket visar att det var en mycket kort rekyl ner till 86 kr. Liksom i de flesta bolag tycker jag att dipparna mer och mer framstår som klockrena köptillfällen för den kortsiktige.

Äntligen ur UBS-warranterna

Det tog lite tid, men genom att ringa till UBS, först Stockholm, sedan London och till sist Frankfurt så gick det faktiskt att tjata fram nya köp för den UBS-warrant i Nokia jag suttit på en längre tid. Jag köpte dessa för 14 ör styck och fick sälja av de flesta med ett öres förlust. En förlust jag gladeligen tog efter att de varit nere på 1 öre och sedan vänt upp, och med tanke på att jag hade köpt en hel del som alltså var mycket svåra att bli av med. UBS hävdar att processen med att lägga upp nya köp och sälj skall vara automatiskt, samt att detta skall ske så fort ett köp eller sälj registreras. Men så kan inte vara fallet eftersom jag fick tjata fram nya köp så fort jag själv sålt några. När de förstod att jag ville bli av med lite warranter verkar det också om om kursen sjönk ytterligare ett öre.

Aldrig mer en warrant utställd av UBS, det är ett löfte från min sida.

Bolånebubblan avfärdas av bankerna

De med bäst insyn i den svenska bolånefällan avfärdar ryktena om att vi går en bostadskrasch till mötes. De som driver pressen däremot gottar sig i att trycka upp skrämselscenarion och nästan hetsa folk till dåliga affärer. Handelsbanken anser att räntan under kommande högkonjunktur kommer att stanna på 6%. Nordea anser att risken för en bolånebubbla är betydligt överdriven. Ändå anser 7/10 att grannen måste ha överbelånat sig och förmodligen sitter risigt till när räntorna höjs, allt medan de själva anser att de har full koll på sin egen ekonomi.

Var är då denna statistik inhämtad? Är det bara från Storstäderna eller kommer det bidrag från landsbygdens befolkning också? Det får vi förstås inte veta i de artiklar vi läser.

Min personliga inställning är att de stora problemen uppenbarar sig en bit över 6%. Många som köper bostäder har varit “inne i svängen” ett par år och har också varit med när räntan var på strax över 6% för lite drygt två år sedan. De flesta kan räkna ut vad en ökad räntekostnad innebär för den privata ekonomin. Min personliga uppfattning är att de allra flesta vet att det blir tuffare tider, även om inte alla är medvetna om att de inte ens kommer att kunna åka till “billiga” thailand när väl räntorna står som högst. Men jag tror fortsatt att de allra flesta vet att de kommer att “överleva” när räntan når en bit över 6% också.

För de svenska bankerna är detta rena julafton. Svenskarna spenderar mer och mer av sin lön på sitt boende och det skapar bolånesituationer med mycket goda panter och höga räntekostnader. Handelsbanken som är överlägset mest konservativ i sin utlåning av de svenska storbankerna har mycket höga marginaler då de beviljar sina kunder lån. Det är också ett av skälen till att just Handelsbanken klarat sig bäst genom krisen. Men likaså är alla dagens aktörer väl medvetna om riskerna och jag tror inte att det kommer att bli samma marginalpress framöver som det varit tidigare. De flesta banker kommer att generara otroligt bra vinster när dagens kreditförluster är avklarade, oavsett om lånestocken utökas eller inte. Där har kanske Swedbank den allra största resan framför sig. Inte bara är man störst på bolånemarknaden i Sverige, utan man har också ett resultat som i dagsläget är oerhört pressat av kreditförluster. Förluster som med tiden kommer att klinga av och bidra till uppvisande av större och större vinster. Väljer banken att inte utöka lånestocken, dvs att expandera sin utlåning, oavsett om det är på den svenska marknaden eller internationellt, kommer kassan att byggas upp till orimliga proportioner ganska snabbt. Det finns en klar “risk” att banken kan bli överkapitaliserad om några år, även om det införs hårdare kapitaliseringskrav på bankerna. Med ökad kapitalisering och avtagande expansion kommer kassan att växa. En kassa som bankerna har en god van av att dela ut till sina aktieägare.

Jag pratar ofta om att siktet är inställt på full pott för preferensaktien till senast 2012, men att det finns möjlighet till utdelning redan 2011 om banken gör lite vinst. Den fulla potten jag pratar om är den nivå som preferensaktien har förtur till utdelning, dvs upp till 4:80 kr. Det betyder ju inte att banken inte kan dela ut betydligt mer än så 2013 eller ändå senare kanske. Snarare är det tvärtom. Sammantaget att bolånemarknaden växer, att kreditförlusterna avtar och att banken inte behöver lika mycket kapital för expansion, varken öster- eller söderut, gör att jag vågar tro att Swedbank kommer att bli väldigt välkapitaliserad en vacker dag. Redan idag har Wolf gång på gång på gång uttryckt att det ser mycket ljust ut för banken med avseende på kapitaliseringen. Mycket tack vare nyemissionerna, men dessa kommer på sikt att försvinna ur folks medvetanden och slutligen är det bara intjäningsförmågan som åter är relevant.

Ett Swedbank som tjänar 20 miljarder om året skulle utan problem kunna behålla utdelningspolicyn om att dela ut 40% av vinsten till aktieägarna, dvs ca 7 kr/aktie. Ett Swedbank som inte har för avsikt att växa i närtid skulle med lätthet kunna dela ut 50% av vinsten, eller motsvarande 8:50 kr/aktie. Sträcker man sig så långt som att dela ut 60% av vinsten är vi uppe på 10 kr/aktie, och trots utdelningarna skulle bankerna alstra kapital som de kan använda för andra ändamål.

Svenska banker är några av de mesta aktieägartrogna storbolagen vi har i Sverige. Tillika har de en lång historik av mycket stabila utdelningar till sina aktieägare. Eftersom mitt mål är att en vacker dag få mer i utdelning än min egen årslön via jobbet så inser man snabbt att en utdelning om så lite som 4:80 kr för varje aktie som införskaffats till ca 21 kr i GAV (korrigerat för senaste NE. Innan låg GAV på 25 kr) snabbt kommer att generera en mycket fin årlig stabil direktavkastning. Och då tar jag inte ens hänsyn till eventuell kursökning. En kursökning som bara det senaste året varit mer än 300%.

Blankningen minskar i Swedbank

Sedan förra veckan har antalet tillgängliga aktier för blankning minskat med 1.6 miljoner aktier till totalt 22.5 miljoner aktier. Fortfarande hiskeligt många tillgängliga med andra ord.

Mycket intressant om boräntorna

Idag publicerar DI.se en mindre artikel om den prognostiserade räntebanan (styrräntan/reporäntan) där centralbankens bedömning är att “normalräntan” ligger kring ca 4%. Handelsbanken menar att om 4 procent är normalränta och dagens nivår är 0-ränta så måste extremfallet bli 8%, en nivå som i princip helt utesluts av Handelsbankens analytiker som därför menar att “normalräntan” istället borde anses ligga kring 3% och att 6% bör vara ett rimligt tak.

Jag trodde nog att vi skulle kunna se betydligt högre räntor än 6% framöver, men ingen blir förstås gladare än jag om det inte blir så. I vilket fall som helst säger detta oss en hel del om förändringen i den svenska penningpolitiken sedan 80-talet. Intressant, minst sagt!

Artikeln kan ni läsa här.

Axfood ser intressant ut på kort sikt

Det börjar bli ett återkommande tema att jag noterar nivåerna för de aktier som jag på lång sikt funderar på att vikta över till. Inte i dagsläget, men kanske den dagen på Swedbank börjar nå en rimlig värdering. Ett av de bolagen är Axfood.

Axfood kunde i fredags handlas till 217 kr, en nivå som jag tycker ser ganska attraktiv ut även på kort sikt. Axfood har en stabil direktavkastning som i år har höjts från 8 kr till 10 kr, en trend som säkert kan hålla i sig. Buffet säger bland annat att man ska leta bland bolag som har en historik av att hela tiden klara av att öka sin utdelning.

Jag tror att Axfood kan klättra till ca 240 kr inom ganska kort. Utdelningen på 10 kr kommer att kapa kursen med lika mycket, men jag tror ändå den återhämtar sig rätt kvickt efter detta.

Ser man på HM så har klädkedjan handlats upp väldigt mycket sedan konkurrenternas rapporter har överträffat marknaden. Likaså lär den nära förestående utdelningen skapa visst intresse för aktien. I princip kan ju den som står utanför aktien investera just innan utdelningen och på ett år i princip hinna med två utdelningar plus eventuell kursuppgång däremellan.

Jag tycker personligen att detta med utdelningar är mycket attraktivt. I synnerhet om man hittar sina bolag bland de mer konjunkturokänsliga där man kan få både kurspotential och utdelning på sikt. Axfood, HM och Swedbank är några bra exempel på bolag jag verkligen tror på ur detta perspektiv.

Swedbank gick mot börsen

Många är vi nog som tycker att Swedbank har trampat vatten tillräckligt länge och idag kom i alla fall ett litet styrkebesked. Kanske var det VD’s upprepade ord om svarta siffror redan i år som fick kursen att motstå tyngdlagen.

En uppgång med över 2% för den mest omsatta aktien på LargeCap idag tolkar jag som att det finns mer att hämta om OMX skulle klara av att kravla sig uppåt inom kort.

Jag börjar stillsamt hoppas på att sidledesfasen nu är över och att vi kan ta oss upp mot förra toppen på 77 kr inom kort. 100kr innan nyår är en mycket optimistisk prognos som betyder 50% på helåret, men den är, anser jag, fortfarande mycket möjligt. Allt beroende på hur kreditförlusterna artar sig i Baltikum.

Idag står kursen på nästan exakt samma som dagarna efter nyår, vilket betyder att i princip hela den uppgången skulle stå för dörren. Det låter lite magstarkt, men vi får se. På sikt är det hur som haver fortfarande en kanoninvestering.

Michael Wolf tror fortsatt på vinst 2010

Idag upprepar Wolf att han tror på vinst för Swedbank för 2010. I ett uttalande säger han:

“Vinstförhoppningen baserades främst på kreditförlustraden, inte i en förbättring i vinsten före kreditförluster”.

Det är min mening att vinsten inte “beror” på avtagande kreditförluster, utan att banken reserverat “för mycket” av sina tidigare vinster för att täcka upp de kommande kreditförlusterna. Om man sedan väljer att kalla nyemissionspengar för vinst eller inte är en annan fråga. Intjänade är de i alla fall av antingen banken eller av oss aktieägare.

Men men, man ska inte fastna i detaljerna. Dagens besked är inget annat än en upprepning av vad vi redan visste även om det ger säljarna modet att höja sina säljkurser just idag. På sikt är trenden solkar, det blir fin vinst 2011 !! Utdelningen 2012 och 2013 bör således under alla omständigheter bli full pott om minst 4:80 kr för varje preferensaktie.

Betsson och Nokia

Affärsförslaget i Betsson ser ut att ha gått hem. Aktien är upp ca 7.5% på bara dryga veckan och den kortsiktiga vill kanske ta hem sin vinst nu?

Jag vidhåller att Nokia är en bra investering på såväl kort som lång sikt. JPM har just höjt riktkursen för Nokia till 14 euro, motsvarande ca 135 kr (jmf 113 kr inklusive dagens lyft) med dagens extremt låga Eur/Sek kurs. I takt med att greklandsoron skingras kanske euron kan återhämta sig vilket borde spegla sig i ytterligare uppsida för Nokia. Igår kunde man läsa att Ericsson tappar andelar mot NokiaSiemens m.fl., vilket också utgör ett säljcase för Goldman Sachs för just Ericsson.

Styrräntans betydelse för räntenettot

En av de häftigaste diskussionerna som dök upp inför Q4-rapporterna var hur den låga räntan skulle pressa räntenettot för bankerna.

Räntenetto, provisionsnetto och tradingintäkter är de huvudsakliga intäkterna för våra banker. Av dessa är räntenettot den mest jämna och stabila intäkten, därmed också den lättaste att beräkna på förhand. Men då styrräntan är mycket låg minskar spreaden mellan in- och utlåningsräntorna vilket pressar bankens marginaler. Därför är det av intresse för våra banker att räntan är någorlunda hög, men självklart inte så hög att kunderna inte klarar sina betalningar.

Nyligen kommenterade Falkengren SEB’s räntenetto. “1% höjning av styrräntan, allt annat lika, innebär 1.3 miljarder i ökat räntenetto”. Denna siffra anges på årsbasis och betyder således dryga  300 miljoner på kvartalsbasis. 300 miljoner är ingen stor summa, åtminstone inte avgörande för om man ska investera i banken eller inte. Att denna summa skulle ha minskat extremt mycket mellan Q3 och Q4 är förstås lite överdrivet med tanke på att räntorna varit extremt låga under en betydligt längre tid än så. Däremot tycks marknaden behöva nya saker att fokusera på varför just detta lyftes fram som ett tydligt exempel på varför kurserna borde tryckas ner lite till.

Jämför man med Handelsbanken så har deras räntenetto minskat på ungefär samma sätt som för Swedbank och SEB, men där tycktes inte marknaden bry sig nämnvärt mycket om intäktsminskningen.

Ser man däremot till hela räntebanans utveckling med fallande räntor från nästan 7% till dagens ränta blir intäktsförlusterna förstås ganska stora. Men det förtar fortfarande inte det faktum att det är en överdrift att jämföra detta på kvartalsbasis.

Räntorna kommer att gå upp och likaså bankernas vinster därav.

Men Annika Falkengren sa flera intressanta saker. Bland annat sa hon att företagsmarknaden inte alls har kommit igång på det sätt som banken och många andra aktörer hade förväntat sig. Detta kommer självklart att sätta stora spår på intäktssidan för företagsbanken SEB. Om företagsmarknaden i Sverige står still så lär den stå än mer still utomlands med tanke på att Sverige trots allt är ett exportland med produkter i världsklass och därför borde vara mer konkurrenskraftigt än många andra länder.

Swedbank är som bekant klart mer inriktade på bolånemarknaden än företagssidan, även om man självklart har väldigt många företagskunder. Sammantaget bör i alla fall inte Swedbank drabbas fullt lika hårt av en stillastående företagsmarknad som t.ex. SEB. Att Swedbank i första hand är inriktade på bolånemarknaden och således har några av de bästa panter man kan tänka sig medför två kontroversiella saker:

1. Man tjänar inte lika mycket på sina privatlån som på företagslånen.
2. Man drabbas inte lika hårt av företagskonkurser.

Sammantaget är detta en bra sits att sitta i just nu. Den svenska bolånemarknaden expanderar för varje månad, framförallt i Stockholm och ser fortfarande ganska stabil ut. Åtminstone sålänge räntorna är låga. På längre sikt är hus och hem något som varje människa försöker att försvara in i det sista, och inte många ger upp sitt hem i första taget. När räntorna stiger blir fler och fler kunder försiktigare i sin spendering vilket kommer att drabba väldigt många företag på sikt. Dett anges också som ett av skälen till att konjunkturen kan bli ganska segdragen denna gång. Men för banken innebär det egentligen, enligt resonemanget ovan, endast högre intäkter. Sålänge kunderna har råd att betala kommer bankerna att tjäna stora pengar. Dessutom, inte att förakta, med krisen i färskt minne kommer de flesta bankerna att höja sina marginaler, både snabbare och med bredare marginaler än tidigare. Under senaste högkonjunkturen rådde en oerhörd prispress på banklån. Alla banker slogs om bolånekunderna. Detta kommer vi inte att få se i samma utsträckning. Alla banker är medvetna om att de kommer att tjäna stora pengar upp till en viss gräns. Därefter hotar nya krasher. Med största sannolikhet kommer bankerna att vara betydligt mer på sin vakt denna gång. Med allra största sannolikhet kommer bankerna även att buffra upp ganska mycket kapital för att kunna täcka potentiella kreditförluster i framtiden. Med allra största sannolikhet är det vi kunder som får stå för notan.

Vi har inget val än att nyttja bankernas tjänster, åtminstone inte om vi vill fortsätta köpa lägenheter och hus i mångmiljonklassen. Det vet bankerna, liksom bensinmackarna vet att vi behöver bensinen oavsett priset. Som kund kan man inte göra mycket åt situationen. Bankerna roffar åt sig oavsett konjunktur. Det har de alltid gjort och kommer alltid att göra. Det är alltid de med pengarna som har mest makt och det är alltid dem som styr och ställer. Inget kan vi enskilda konsumenter göra åt detta.

Förutom att köpa aktier i dessa bolag förstås !!

Köp bankaktier för alla pengar ni sparat på de låga räntorna under lågkonjunkturen och sälj av dessa i takt med att ni behöver pengar till räntekostnader och amorteringar. Inte nog med att ni får 4% i direktavkastning som bara det kommer att täcka räntekostnaderna hemma rätt länge, utan så fort räntorna börjar höjas kommer bankerna tjäna snuskigt mycket pengar igen och era aktier kommer att vara värda betydligt mer. Liksom det högst troliga scenariot att utdelningarna kommer att höjas också.

Förbanna inte mörkret, var proaktiv och tänd ett ljus istället !!

Inför valet

Ni som inte vet vad ni ska rösta på inför valet 2010: Använd denna lilla applikation innan ni röstar så blir allt så mycket enklare helt plötsligt !!

Och sen en sak till som jag är sjukt glad över, nämligen Mona Sahlin. Vilken kvinna! Helt underbart att hon finns, nästan så man vill tacka högre makter. Utan henne hade det nog funnits en liten chans att den rödgröna röran hade kommit till makten och kunnat införa sina fruktansvärda skatter, både fastighetsskatt, förmögenhetsskatt och en massa andra skitskatter. Men tack vare Mona ser nu den chansen ut att vara fullständigt mikroskopisk.

“Den som inte är röd när han är ung har inget hjärta,
den som inte är blå när han är gammal har ingen hjärna”.

Sådär ja, då är kommentarslådan öppen för alla sorters hatmail också :o). Känns som om jag just slagit upp locket till Pandoras Ask, men med undantaget att jag inte vet vad som ska komma ur den…

Idioterna på Di.se

Di trycker idag upp en artikel med rubriken “Unga vägrar amortera”, läs den här. Vidare beskriver artikeln om hur dumt det är att inte amortera eftersom räntorna kan ticka upp och skuldbördan då ökar. Men jisses så dumt!

Ponera att någon medellös yngling som jobbat ett par år får för sig att köpa en bostad. Han/hon har en lön på 20.000 kr/mån och får då ut ca 14.000 kr/mån. Genomsnittspriset för en lägenhet i Stockholm ligger i närförort på ca 40.000 kr/kvm och kanske kring 30.000 kr/kvm i utkanterna. En lägenhet rymlig nog för denna ynglig kanske är 28 kvm stor. Priset blir då 840,000 kr för lägenheten.

Efter skattereduktion blir månadsavgiften för lånet 1500 kr räknat på 3% ränta, lägg därtill en avgift på ca 2500 kr/mån och boendekostnaden är uppe på 5000 kr/mån. Får man ut 14.000 efter skatt kanske det är skäligt att lägga 1/3 av detta på sitt boende, dvs strax under 5000 kr. Eftersom vi alltså redan med 3% ränta inte kommer under de av bankerna maximalt rekommenderade boendekostnaderna kan man fråga sig vad som händer om man lägger på ytterligare 1-2000 kr i amorteringar per månad. Lägg därtill kostnader för el, uppvärmning och försäkringar och notan blir ännu  högre.

Men, ponera ändå att vår yngling är målmedveten och vill amortera den för omständigheterna relativt höga summan av 2000 kr/mån, vilket innebär strax under 50.000 kr/år, då skulle lägenheten kunna vara avbetald på ca 17 år, vilket är en rätt hygglig kalkyl ändå på just detta exempel.

Tyvärr är mitt exempel så konservativt att det knappt finns något realistiskt i den. Väldigt få lägenheter som någon vill bo i kostar under miljonen, inte alla ynglingar tjänar 20.000 kr/mån, väldigt få har råd att amortera 2000 kr/mån. Dessutom är det väldigt få ynglingar som kommit upp i en sådan ålder att de har både studier och lite arbetslivserfarenhet bakom sig, samt kanske en flick- eller pojkvän, som kan tänka sig att bo på futtiga 28 kvm någon längre tid.

Kontentan blir att det med dagens priser knappt finns några ungdomar som har råd att amortera, eller ens möjlighet att få lån på en bank då många saknar en kontantinsats. Därför ser det ut som det gör, och det beror knappast på att unga “vägrar” att amortera utan snarare att de inte har möjlighet att göra det. Samhället bör ta sitt ansvar och bygga fler lägenheter, och det bör byggas fler små lägenheter och på adresser som gör att det totala priset kan hållas nere. Men på detta vis byggs det nästan ingenting idag.

Om det byggdes fler lägenheter och utbudet ökade skulle priserna på befintliga lägenheter sjunka, därmed också skuldsättningsgraden sjunka, liksom man skulle kunna bygga bort en del av problematiken kring att ungdomar inte har någonstans att bo, dvs där de har råd att bo.

Små lastbilar drar upp Volvos siffror

Jag läste att det främst var divisionen för små lastbilar som bidrog till den 11%-iga ökningen av försäljningen från förra månaden. Viktigt att komma ihåg är förstås att det är de stora tunga lastvagnarna som bidrar mest till Volvos resultat. Artikeln jag läste gör gällande att de små lastbilarna är nästintill insignifikanta i sammanhanget.

I siffror förstår jag vad man menar i artikeln. Däremot ska man komma ihåg att Volvo vänder från sanslöst låga nivåer och självklart kan det mycket väl vara så att det är de små och billiga lastvagnarna som visar vändningen först. Att dessa dessutom sålts i stora mängder i Inden förtydligar bara bilden av var framtidens försäljning kommer att ske.

Samma artikel klargjorde också att det är främst Nordamerika och Europa som skall bidra till Volvos resultat. Kanske på kort sikt, men på lite längre sikt är det nog snarare Indien och Kina som gäller. Även Ryssland är en marknad som Volvo är väl positionerade på.

Att det är små lastvagnar som säljer bäst i Indien är nog snarare beroende på pengar än behov. Utvecklingsländerna har sällan de finansiella medel som krävs för att köpa in de bästa redskapen utan måste ofta förlita sig på kompromisser. Alltså samma resonemang som det jag tidigare fört mellan Apple och Nokia. Fördelen som Volvo har, och som snarare bör ses som en styrka, är att de kan sälja hela segmentet från lätta till riktigt tunga lastvagnar och byggmaskiner. Denna styrka kommer, av allt att döma, med tiden att visa sig vara en stor styrka för koncernen. Något som vi alltså ser redan idag.

Volvo går på räls

Volvo är inne i ett stim med kursdrivande nyheter. Senast i raden är att den faktiska försäljningen nu tycks öka. Förvisso från låga nivåer, men trenden är tydlig. Jag kan bara konstatera att jag nog sålde mina volvowarranter lite för tidigt. Samtidigt är jag glad för att jag för en gångs skull tog hem en warrantvinst och bättrade på min egen statistik en aning (till skillnad från SCB som ideligen tycks försämra sin statistik).

Diamyd rusar – Uppdaterad

Ja, just efter att jag skrivit om hur svårt det är att göra bra affärer inser jag att jag nog är på väg att missa ett tåg. Diamyd har varit lockande under en längre tid. Jag fick upp ögonen för bolaget genom att läsa Fundamentalanalysbloggen och har sedan dess gillat bolaget mer och mer. När kursen dalade senast tänkte jag köpa om den gick under 100 kr. När kursen stod i 98 kr tänkte jag avvakta lite till,  bara lite till och se om de kunde gå ner lite mer. Jag vet ju av hävd att jag allt för ofta trycker på köpknappen för tidigt. Men kursen vände och jag väntade, och väntar fortfarande.

Diamyd har fått FDA-godkännande och detta trycker upp kursen rejält idag. Man har fått godkännande likvärdigt med “särläkemedel” och jag måste noggrannare kolla upp exakt vad detta betyder. Det finns stora möjligheter att den här typen av erkännande inte i sig innebär att läkemedlet är godkänt för försäljning eller dylika saker och då kan det kanske fortfarande dröja rätt länge innan det händer några stora saker inom bolaget. Under sådana omständigheter kan man tänka sig att kursen dalar igen vad det lider.

Skulle nu kursen inte dala något mer måste jag försöka räkna ut vad jag tycker vore en lämplig nivå för att bita i det sura äpplet och köpa på mig dyrt som straff för att jag blev allt för girig.

——————————————————————————————————————————————————

Betydelsen av “särläkemedel” finns nu att läsa här. Vad det verkar är detta synnerligen goda nyheter för Diamyd.

Det måste vara svårt att vara både duktig och göra bra investeringar!?

Att duktiga personer lyckas göra bra investeringar är förstås en regel med få undantag. Däremot kan man fundera över hur många riktigt duktiga privatsparare och proffs som verkligen lyckades tjäna riktigt stora pengar på finanskraschen? Jag resonerar såhär: Under särskilda omständigheter verkar saker och tings värde inte tas i beaktande. Så även när något verkar väldigt billigt fortsätter priset att rasa likt en sten till botten. Under finanskraschen var det många aktier som fortsatte att rasa, ja, genom botten alltså. Vid några tillfällen saknade värderingarna all rim och fason.

Min farfar var en mycket duktig sparare och visste när en aktie var billig. Han köpte heller aldrig aktier när de dippat lite grann, utan hade alltid enormt mycket is i magen och kunde köpa på de ännu lägre nivåerna. Trots detta och mitt under rådande finanskris när börsen stod långt ifrån botten köpte han Handelsbanken för 164 kr och Volvo för 70 kr. Båda priser var förstås mycket bra, även sett till den utveckling han själv fick på dessa aktier till dags datum. Däremot kunde han ju tjänat så otroligt mycket mer om han haft ännu mer is i magen. Volvo gick ner till ca 32 kr och Handelsbanken kunde handlas för bara dryga 80 kr som lägst.

Jag förvånas inte över farfars köp. Han visste att det var rejält billigt och valde att gå mot strömmen och tjänade långt mer på detta än de 10%/år som hyggliga placeringar normalt förväntas ge. Det jag däremot funderar över är hur alla andra, ännu duktigare analytiker och sparare, kunde tjäna så mycket pengar genom att träffa botten. Är det inte så att man någon gång tycker att aktier är så billiga att man bara måste köpa dem för att inte missa uppgången? Uppgången som kom senare visar ju också hur otroligt snabbt en vändning kan ske och i detta extrema fall var det nog ändå rätt att fånga den fallande kniven när avgrunden närmade sig.

Jag förundras över alla de människor som syns på forumen som ideligen pratar om vilka oerhört låga GAV de har på sina aktier. Swedbanks forum på diverse nätsidor vittnar om hur otroligt många det är som gick in på under 25 kr, många gick visst in under 20 kr också, och alla har dem gemensamt att dem i princip träffade botten. Var det inte så att de gick in många gånger och klev ur när det föll ytterligare, och sista gången de köpte så vände det verkligen? Hur bär man sig åt för att vara ett proffs och ändå vänta tills Swedbank stod i 18 kr innan man köpte på sig hela sitt innehav? Själv fick jag ett GAV på 25:92 kr, ett resultat av två saker:

1. Enorm tur
2. Det faktum att jag hade pengar kvar att handla för när aktien dippade ännu mer

Min tur bestod i att jag var helt och fullt ointresserad av bankaktier. Min farfar såg bankaktierna som den stabila basen i sin portfölj, något som alltid skulle ge en viss direktavkastning. Men jag ville hellre ha potentialen i kurslyft framför höga utdelningar och såg inte hur bankerna skulle kunna expandera i någon större utsträckning. Det var först när min svärfar började prata om att Swedbanks första nyemission var väldigt attraktiv som jag fick upp ögonen för banken. Jag var fortfarande inte ett skvatt intresserad av att äga bankaktier, men fick nu en anledning att läsa på lite om banken. När kursen pressades under emissionskursen förstod jag att något inte var rätt. Det som inte var rätt var att marknaden saknade förtroende för banken och dess ledning. På något sätt trodde man inte att nyemissionen skulle rädda banken och att konkursen var nära förestående. Jag fortsatte att följa banken medan kursen pressades och det dröjde inte länge innan nyemissionskursen på 48 kr var bruten och aktien stod i 40 kr. Jag minns att jag då tänkte att marknaden inte trodde att pengarna skulle räcka för att få bolaget på fötter trots att man tagit in en hel årsvinst i extrapengar av aktieägarna. Jag började skissa på vad en ytterligare nyemission skulle göra för banken, även om jag inte trodde att det skulle bli någon, och insåg då snabbt att det kunde ta två vägar: Antingen skulle kursen rekylera kraftigt upp som svar på marknadens ökade förtroende, eller så skulle kursen pressas rätt ner i ett svart hål då marknaden i princip skulle vara villiga att ge upp förtroendet helt för banken.

Själv trodde jag aldrig att banken skulle gå i konkurs. Mitt absolut främsta skäl var att banken årligen tjänade ca 15-20 miljarder. Eftersom problemen i banken inte berodde på den svenska verksamheten, utan på den internationella, tog jag reda på att detta totalt handlade om ca 200 miljarder kr. Banken hade nämligen dryga 200 miljarder i total lånestock i Baltikum. Plötsligt gick det upp för mig att det skulle ta banken högst 10 år att på helt egen hand beta av sina skulder. När kursen stod i 35kr var börsvärdet ca 20 miljarder kr. Ett snabbt resonemang. Den som hade väldigt mycket pengar, närmare bestämt 20 miljarder, kunde köpa hela banken, sedan vänta ut de tio åren, för att därefter tjäna 20 miljarder kr/år. Hade man haft 20 år på sig hade förmögenheten, med oinvesterad avkastning, givit 200 miljarder kronor i vinst, eller 1000% på 20 år. Detta måste anses vara en extremt fin avkastning för någon som har mycket pengar, och då räknar jag inte ens med den enorma kursutvecklingen på aktierna utan endast intäkterna från banken.

Jag vet att kalkylen ovan är aningen förenklad, men den ger i snabba drag en blick över hur enkelt det kan vara att hitta en bra investering. Sagt och gjort, jag tänkte inte missa tåget om det gick utan köpte mina första aktier på 35 kr. Sedan köpte jag mer under hela turen ner i källaren. När pengarna till slut var slut, och då stod kursen i 20 kr, kunde jag inte göra annat än att titta på och beklaga mig när aktierna blev billigare och billigare. Över en helg vände skutan i och med att Folksam blev storägare. När väl kursen började stiga insåg jag åter vilken potentiell resa som stod för dörren. Tack vare snälla föräldrar lyckades jag fixa fram ännu mer pengar och kunde köpa en ganska stor post aktier för 25 kr.

Jag fick således ett mycket fint GAV, men det var faktiskt mer tur än skicklighet. Hade jag varit insatt i bankens verksamhet långt tidigare hade jag nog köpt långt innan bottennivåerna nåddes.

Marknaden för ETF:er utökas

På senare tid har det blivit enormt populärt att handla i hävstångsinstrument som t.ex. XACT Bear och XACT Bull. Dessa är hävstångsinstrument som har OMX30 som underliggande index. Det är mycket riskabelt och i viss mån dumdristigt att handla med dessa instrument om man inte vet vad man håller på med. Jag såg en artikel på Placera.Nu (läs den här) för inte så länge sedan där man gjorde en jämförelse mellan XACT Bear och Bull över en 4-års-period då börsen tappade 3%. Det visade sig att man, otroligt nog(!!), hade förlorat precis lika mycket pengar oavsett vilken av de två fonderna man hade stoppat pengarna i, och dessutom inte ens så myckt som hävstången implicerar, dvs 1.5 ggr börstappet, utan hela 25% (jmf 3%x1.5=5%). Omöjligt tänker ni!? Nejdå, inte alls. Det är nämligen så att det inte är i absoluta tal och i direkt proportion till OMX30-index som dessa fonder handlas. Där finns tydligen en ytterligare faktor att ta hänsyn till, nämligen volatiliteten. Under perioder med mycket volatilitet äts alltså vinsterna upp, för de som nu har en vinst. Det låter helt sjukt, jag vet, och jag ska se om jag kan hitta artikeln åt er, men nog är det en signal om att hålla sig borta från dessa fonder alltid.

Hur som helst. SHB har hittills haft ca 99% av ETF-marknaden, men nu vill även Deutsche Bank ge sig in på den svenska marknaden och planerar att lansera hela 50 st ytterligare ETF:er på stockholmsbörsen. Läs artikeln här. Men nöj er med att läsa utan att investera, åtminstone inte “långsiktigt” då det verkar bli en väldigt dyr affär i slutändan hur man än bär sig åt.

Nya pengar

Trots låg inflation de senaste åren är det nu tal om att skapa ännu fler mynt. Bland annat är det 20kr-sedeln som man vill göra om till ett mynt. Ytterligare en nyhet är att man föreslås introducera en 200kr-sedel. Jag förstås inte varför tjugosedeln ska försvinna, men däremot kan det vara bra att ha en 200-lapp. Det är ofta som 500-lappen ratas när expediten har för lite växel och de allra flesta kan kanske leva med att ha 5st 200-lappar i plånboken istället för en tusenlapp eller två 500-lappar.

Jag har alltid sett borttagandet av sedlar som ett tecken på inflation, och visst känns det väl så även denna gång även om inflationen inte varit lika påtalad? Jag handlar aldrig med mynt, de mynt jag får när jag väl betalar med kontanter åker ner i en stor glassburk i slutet av dagen. Får vi 20kr-mynt så finns ju risken att min dotter blir väldigt förmögen en vacker dag då värdet av denna glassburk med jämna mellanrum löses in mot pengar på hennes konto.

Blankningsstatistiken för Swedbank

Igår släpptes förra veckans siffror. Antalet tillgängliga blankade aktier har minskat med 2.7 miljoner aktier. Totalt är siffran ner från nästan 27 miljoner till dryga 24 miljoner. Det är en fasligt massa aktier, och med tanke på att antalet vare sig minskat eller ökat på några veckor undrar jag om blankarna tänker vara så kalla att de först väntar in Q1-rapporten innan de köper tillbaka. Vid så gott som varje rapporttillfälle har Swedbanks kurs ökat rätt kraftigt, inte minst lär detta bero på besvikna blankare som får lite bråttom att köpa tillbaka sina aktier och scenariot kan mycket väl upprepas även nästa rapport då i princip allt ser ut att ha blivit bättre för banken, utom aktiekursen. Men jag tror stenhårt på en gradvis ökning både inför och efter rapporten.

Med tanke på att allt ser bättre ut, både i öst och på hemmaplan, skulle jag bli förvånad om tidigare årshögsta på 77 kr inte bryts inom ett par månader.

Vindkraftverkens vara eller icke vara

Diskussionerna om vindkraftverken har verkligen delat folket, politikerna och, inte minst, investerarna. Vindkraften har jag en känsla av fick väldigt mycket uppmärksamhet för ett tiotal år sedan och lovades en mycket ljus framtid. Men i takt med att det börjar gå upp för allmänheten hur lite el de faktiskt producerar, främst beroende på att verkningsgraden är så liten, samt att de vindkraftparker som finns idag till stor del har byggts med subventioner, bidrag och förhoppningar om framtiden, så börjar nog många parter inse att vind kanske inte är framtidens energikälla. El är enligt mig framtidens energi, men den kommer nog inte att produceras av stora fula jättelika väderkvarnar såvida inte just verkningsgraden dramatiskt förbättras. Idag är det ju nästan så att det åtgår mer energi att bygga kraftverken än vad de själva genererar. Något överdrivet, men inte långt ifrån sanningen.

Jag skulle kunna skriva långa essäer om varför vi ska ha fler kärnkraftverk, men det tänker jag inte göra, däremot vill jag bara åter understryka att el är bland de mest miljövänliga energierna, om inte den mest miljövänliga energin, vi har i dagsläget. Däremot bör vi se över hur den ska produceras. Personligen tror jag långt mer på utvecklingen av solceller framför utvecklingen av vindkraftverk. Vågkraft har jag hört spås en fin framtid, men jag tvivlar på att den skulle generera så hemskt mycket mer eller bättre el än vad ett kärnkraftverk gör. Hur som helst är energifrågan en spännande diskussionsnöt och det ska bli väldigt intressant att se vilken väg vi till slut kommer att vandra.

Ett som däremot är säkert är att ABB har en stor marknad med god intjäningsförmåga, för oavsett om man väljer vind, vatten eller kärnkraft som källa för elen så måste den på ett eller annat sätt transporteras till kunderna. Så köp ABB om ni är långsiktiga.

Volvo, ABB, Nokia och gaming

Jag noterar att ABB, Volvo och Nokia håller sina ställningar på en annars relativt osäker börs rätt väl. Det känns som om dessa aktier stigit lite smått inför Q1-rapporterna och att det kan komma fler ryck vad det lider. Även Betsson verkar ligga kvar i sin sidledes rörelse och kanske ladda för en kommande uppgång.

Igår fick jag ett “affärsförslag” från Placera.Nu där man lyfter fram hela gaming-sektorn som ganska attraktiv. Förvisso nämns en hel rad av de svenska bettingbolagen, men också det faktum att många av dessa kan komma att bli föremål för uppköp. I dagsläget känns det intuitivt som om det finns för många bolag på marknaden. Jag vidhåller därför att Betsson ser mycket intressant ut på ganska kort sikt.

Fantastisk utveckling

De warranter jag köpt har gått otroligt bra på sistone. Nokiawarranten jag senast köpte var upp över 100% fram till gårdagens stängning. Idag har dock Nokia backat och likaså warranterna. Däremot fortsätter Volvo upp. Kanske beroende på Deutsche Bank’s senaste köprek och höjda riktkurs till 90 kr. Eftersom jag tror att Nokia har en både snabbare och mer nära förestående resa upp än Volvo väljer jag att ta hem vinsten på min Volvowarrant. Den summeras till närmare 65%, inte illa för ett par veckors arbete. Hälften av pengarna har jag köpt fler nokiawarranter för. Detta då Nokia backar idag men fortfarande befinner sig i ett gynnsamt läge. Jag tror att aktien backar mer än övriga börsen som resultat på att den stigit kraftigt på sistone och att folk därmed vill säkra sina vinster. Det brukar oftast betyda att när väl börsen vänder upp igen fortsätter det som steg innan desto kraftigare uppåt. Men för att ta det säkra före det osäkra väljer jag alltså att bara gå in med hälften av kapitalet. Backar aktien ännu mer så går jag in med resten.

Något jag lärt mig av warranter är att verkligen ta hem vinsten när man tror att aktien står inför en liten rekyl, om så än ganska liten rekyl. Warranter ska man jobba kortsiktigt med och endast när man tycker att en aktie är extremt nedtryckt utan skäl.

Mina Nokiawarranter har jag bestämt mig för att behålla över Q1-rapporten. Jag tror att den senaste stigningen närmast kan förklaras av två saker:

1. Hela telekombranschen verkar ha fått ett uppsving på sistone och kanske är det sektorrotation bland investerare som driver upp kurserna lite. Det verkar annars lite märkligt att både Motorola och LG, för att inte också nämna Ericsson, skulle ha fått det samstämmiga uppsving de annars fått.
2. Nokia levererade förra kvartalet en mycket bättre rapport än väntat. Efter att ha studerat bolaget lite närmare tror jag inte att rapporten var överdrivet uppdrivande, utan snarare var förväntningarna efter föregående rapport för lågt ställda. Det betyder att Nokia lär kunna leverera ett resultat i paritet med förra rapporten, eller förmodligen något bättre i Q1.

Jag tror och hoppas att Nokia använde lågkonjunkturen till att omstrukturera bolaget och förbereda bolaget för kommande högkonjunktur. Någonstans måste dessa engångskostnader belasta balansräkningen och en stor del verkar ha hamnat bakom oss. Hur som helst kommer första rapoprten för 2010 att bli ganska vägledande om varthän bolaget är på väg.

Skulle Q1 innebära ett lyft för aktien kommer warranterna att stiga ganska mycket i värde. Planen är att då sälja warranterna och införliva dessa pengar i mer beständiga Nokia-aktier istället.

Betsson ser intressant ut

För en tid sedan köpte jag på mig Betsson. Det var när börsen var på väg ner och jag ville ha något mer konjunkturstabilt. När allt annat sedan rasat till golvet viktade jag om och sålde av mina Betsson. Idag är jag förstås glad för det. Dock håller jag alltid ögonen på mina favoritaktier och har noterat att Betsson vänt ner från toppen på 134 kr ner till dagens 119 kr. De som köper på kort sikt kanske kan vara intresserade av Betsson? Jag håller mig utanför en stund till då jag tror att bolag som t.ex. Swedbank har mycket mer att ge innan den ens är rimligt värderad.

Mina favoriter på 2-3 års sikt

Ni som läst bloggen en längre tid vet nog redan att jag tänker föreslå ABB, Nokia och Volvo som starka köpkandidater för den långsiktige. Det känns som om hjulen börjar rulla för alla dessa bolag och framtiden är nog rätt ljus, som det ser ut.

När jag senast köprekade ABB stod aktien i ca 132 kr har jag för mig, idag står den i 151. Volvo har jag alltid hävdat är köpvärd på låga 60, står idag i 70 (men var förvisso nere och vände på 60 ganska nyligen) och Nokia har jag också tjatat en hel del om, står nu i 106 kr.

Självklart kan det ta emot att investera i aktier som redan rört på sig relativt mycket, det har jag full förståelse för. Samtidigt ska man nog inte blunda för att aktier rör sig av en viss anledning, och den anledningen har ingen psykologisk anknytning. Om det är till någon tröst så har samtliga av de tre ovan nämnda aktier inte alls rört sig på ganska länge, så även om de rört lite på sig på sistone kanske även de som har psykologiska besvär med att köpa aktierna kan tänka sig att kliva på tåget ändå?

Glöm inte heller bort Sandvik, ett kanonbolag !!

Bra avslut i både USA och Asien

Igår meddelade FED att man inte ser anledning till att höja de redan exceptionellt låga räntorna trots att ljuset i slutet av tunneln tycks lysa allt starkare. Likaså hängde Asien med uppåt under kvällen och det ligger nära till hands att tro att även OMX kommer att stiga idag. Övriga Europa gick bättre än Stockholm igår och gjorde så även dagen innan det, därmed kan det finnas fog nog att tro på några tiondels procents ökning under dagen. Man kan ju alltid hoppas i alla fall.

Omsättningen på stockholmsbörsen har de senaste dagarna, kanske i kölvattnet av sportlovsveckan, varit långt under det normala. Igår skedde i alla fall en liten ökning och kanske kan den ökningen fortsätta även idag. Många omvärldsfaktorer förblir positiva och inte mycket talar för att vi behöver rasa genom något nära förestående golv.

Blankningen minskar i Swedbank

Blankningsstatistiken från i måndags visar att antalet blankade Swedbankaktier minskat med dryga 2.5 miljoner och totalt är nu nästan 27 miljoner tillgängliga för blankning. Det är fortfarande en fasligt massa aktier som ska återköpas vad det lider. För stockholmsbörsen som helhet minskade antalet blankade aktier med drygt 4 miljoner aktier till totalt ca 345 miljoner aktier.