Under en trevlig middag ikväll kom samtalet in på Telenor och följaktligen dess aktiekurs. Från toppnoteringen på 135 kronor (NOK) står kursen idag på nära nog 39 kr. Därtill har botten inträffat tre gånger, samtliga på ca 34 kr. Skälen till det stora fallet i Telnor är många, vilket också förklarar det anmärkningsvärda tappet på över 70% i vissa fall. Det är anmärkningsvärt på det sätt att vi i detta fall pratar om en telkomoperatör. Inte en telkomägare, telkomutvecklare eller förvaltare, utan en fullfjädrad operatör. Till skillnad från övriga telekomoperatörer som allt som oftast förvärvar men inte tar över den operativa driften har Telenor vid flera tillfällen tidigare förvärvat och även tagit över hela driften av de nya förvärven.

Sedan tidigare har man valt att expandera långt utanför nordens gränser vilket också gjort Telenor till både snabbväxande och etablerad på tillväxtmarknader där främst Ryssland och Indien utmärker sig. I Ryssland är man delägare i Vimpelkom och delar ägarskapet med Alfa Group som man är långt ifrån vänner med. Medan finanskrisen spred sig och investerare valde att fly allt vad tillväxtmarknader heter rasade förstås värdet i de ryska och indiska investeringarna. Lägg därtill en konfrontation med ett annat storbolag och situationen blir förstås minst sagt skakig. Kryddar man sedan det hela med massiva investeringskostnader i Indien är det lätt att förstå att ekonomin börjar bli smått ansträngd i bolaget trots den historiskt stabila och starka kassan. Men nöjer man sig inte med detta utan slänger in en portion av “finansiering via nyemission” samt står fast vid bibehållen utdelning så har man snart gjort sig en Swedbank vilket resulterar i att ingen vill vara kvar i bolaget. Att flera stora institutioner sedan sålde ut sitt innhav (obekräftad information) punkterade förstås den lilla gnutta hopp som fanns i den nedtryckta ballongen.

Dock, genom att göra en kovänding och slopa både nyemision och utdelning, samt finansiera förvärven med banklån med bibehållen stark kassa ser nu Telenor ut att vara en riktigt fin framtida kassako.

Med stort ägande i såväl Ryssland som i Indien ser jag ingen anledning att tro annat än att Telenor kommer att kunna höja vinsten i många år framöver. Enligt Ericssons VD Carl Henrik Svanberg öppnas det 6-8 miljoner nya mobilabbonemang i Indien, varje månad. Lägg därtill att datatrafiken ännu är begränsad i utvecklingsländerna men väntas öka markant framöver, samt att den indiska mobilmarknaden endast är penetrerad till 24% (uppgift från Placera.Nu) i dagsläget, så har du ett stabilt bolag, som är konjunkturokänsligt, som är etablerat på tillväxtmarknaderna, som har bevisat att man historiskt klarar av att förvärva, driva och utveckla, samt har ett P/E-tal på under 6 (jmf Tele2 med P/E 13, TeliaSonera med P/E 9 där den sistnämnda har en tillväxt bara strax över noll procent).

Även om tillväxtmarknaderna kommer att fortsätta vara tuffa inom överskådlig tid och de senaste turbulensen och bråken i Ryssland har skadat företagets förtroende så börjar företaget repa sig. Så snart förtroendet för företaget återkommer  kommer aktiekursen att kunna stiga bra många procent enbart på det ökade förtroendet. Därefter är jag helt övertygad om att vi kommer att se enorma vinster genererade i tillväxtländerna i allmänhet och i Indien i synnerhet.

Mig veterligen är det bara via Telenor man kan få exponering mot den indiska mobilmarknaden, och det, i kombination med den allt för nedkörda kursen, hade räckt för att plocka in Telnor som krydda i den korta portföljen. Nu när bolaget dessutom visar att man kommer att kunna bibehålla den starka balansräkningen trots miljardinvesteringarna i Indien var det inte ett svårt beslut at ta in bolaget i den långa portföljen istället. Jag har visserligen lagt mig strax under en fullvärdig börspost, men det lär inte dröja länge innan Telenors post är större än både ABB’s och Alfa Lavals, tillsammans.